Ett nyfiket och utforskande samtal med forskaren och läraren Martin Tallvid på temat digitala läromedel – vad är de idag, vad har de egentligen för möjligheter och utmaningar, på vetenskaplig och praktisk grund? Lyssna på samtalet, läs mina reflektioner och följ fördjupningslänkarna!

Samtalet kretsar kring boken ”Digitala läromedel i en digitaliserad skola” (Martin Tallvid, Marie Utterberg Modén och Johan Lundin – Gleerups 2023). Martin Tallvid berättar att de forskare på Göteborgs universitet som skrev boken ”uppfattade helt enkelt att det fanns en kunskapsbrist. Alla vet inte vad ett digitalt läromedel är, utan man tänker på appar och allsköns nedladdade sidor och så. Det finns kvalitetsskillnader!”

Boken har skolans professioner, beslutsfattare och lärarutbildning som målgrupp och dess kapitel handlar om att använda digitala läromedel, plattformisering, remixing, elevdata/statistik/visualiseringar, anpassning, samarbete samt etik. Nästan varje kapitel har delarna

  • Förklara – bakgrund och olika tolkningar av begrepp
  • Exemplifiera – konkret tillämpning idag i svensk och utländsk skola
  • Problematisera – med kritiskt förhållningssätt lyfts både fördelar och utmaningar
  • Övning/Göra – förslag på aktiviteter både för enskilda och lärgrupper

Många har ju tyvärr kvar bilden av tidigare versioner av digitala läromedel, som mest var bok-på-burk. Men nu för tiden är det något helt annat, det har hänt mycket de senaste åren och ett förlagsproducerat digitalt läromedel är mer än bara en bok. Det är numera snarare en del i ett större sammankopplat nätverk, med en mängd resurser som framförallt fungerar i bakgrunden utan att man behöver förstå eller tänka på det. Men det är viktigt att förstå, menar Martin, att det inte bara är att byta från ett traditionellt läromedel till ett digitalt genom att dela ut digitala enheter och hoppas på det bästa.

Det är en omställning som tar tid och kraft att sätta sig in i, lära och träna tillsammans – här finns det forskning! Upplägget är annorlunda och tankevändan som krävs för att lämna idén ”vad är på nästa sida” måste läraren erfara för att fullt ut utnyttja fördelarna. Initalt tar det mer tid, men lärarna som varit med i forskningsprojekten har varit tydliga i att det sedan sparar tid och kraft. Inte minst när man arbetar tillsammans, vilket överhuvudtaget krävs mer av lärare idag.

Man sparar planeringar, man delar med sig till kollegor och turas om att planera upp olika delar. Plus all gratis uppföljning av data som man får överskådlig från varje elev. – Martin Tallvid

Inbyggda kompensatoriska hjälpmedel är också något som är inbyggt och tillgängligt för varje elev – läslinjal, dyslexianpassade typsnitt, uppläsning och strukturstöd m.m. De finns och fungerar i bakgrunden. Men självklart behöver vi lära och träna att läsa och skriva både med och utan datorer. Det vet ju alla som sysslar med detta på riktigt, i praktiken.

Det behövs både och! Men man kan ju inte gå nio år i grundskola och tre år på gymnasiet utan att ha vant sig vid att jobba digitalt. Alla som skriver ilskna insändare använder sina datorer såklart… Man behöver lära sig att samarbeta, skriva, formatera… Eleverna är duktiga på vissa saker, men långtifrån allt det som behövs i arbetslivet – och det behöver ju skolan stå för! – Martin Tallvid

Skolan har en viktig kompensatorisk roll även här. Vi måste lära och träna för den värld vi lever i. Lärarna och professionen måste äga frågan och avgöra vilka verktyg som ska användas till vad – och när. Verktyg förstärker ofta varandra och samtalet borde handlar mycket mer om pedagogik och didaktik än dagens debatt med moralpanik kring skärmtid, vilket tyvärr till stor del baseras på vad föräldrar ser sina barn göra hemma (där de befinner sig långt mer tid än i skolan).

Arbeta digitalt i skolan är något helt annat. Då har man ett pedagogiskt upplägg där lärare tänkt igenom vad man ska göra och lära. Det är något helt annat än att sitta och scrolla på tiktok! – Martin Tallvid

Men precis som med vattenverk, pumpstationer, vattenledningar och kranar som enkelt ger oss vatten när vi vrider på den senare utan att särskilt ofta vara medvetna om allt som gjorts bakom – behöver den digitala infrastrukturen finnas på plats och fungera. Och professionen måste ges och ta tid att lära och träna sig in i nya arbetssätt. Metodik, didaktik, pedagogik, ledarskap!

Det är befängt att tro att vi kan backa digitaliseringen. Det går inte att backa tillbaka. Eleverna är vana vid digitalisering och ska förberedas för ett digitalt arbetsliv. Ämnena har utvecklats genom digitalisering. Skolan som arbetsplats är helt digitaliserad. – Martin Tallvid

Som ett inlägg i den aktuella debatten kring efterlängtad läromedelssatsning menar Martin att det finns anledning att ifrågasätta en ensidig vurm för tryckta böcker – valet av läromedel borde lämnas åt de som faktiskt undervisar. Men de måste även ges tid och möjligheter att verkligen göra ett aktivt, medvetet och väl grundat val.

Det är inte AI som kommer ta ifrån människor jobben, det är människor som kan hantera AI som kommer ta ifrån andra människor jobben. – Prof. Fredrik Heintz

Tillsammans kommer vi längre!

Magnus Blixt
Magnus Blixt

Blixt Belyser är en blogg som omvärldsbevakar och reflekterar över skola, lärande och utveckling i stort och smått, högt och lågt.

Magnus Blixt har en gedigen bakgrund som lärare, skolledare och verksamhetsutvecklare inom tillgänglig lärmiljö. Nu arbetar han som Customer Success Manager på Haldor och hjälper våra kunder att komma i gång och få ut så mycket som möjligt av våra tjänster.

Fördjupning