Varför är metakognition avgörande och hur vi kan träna både elever och oss själva att hitta balans? Enligt Hjärnpoddens Kristina Bähr, leg. Specialistläkare, handlar det om att förstå hjärnan, göra rätt val och våga pausa – för att verkligen palla trycket.

Lyssna på vårt samtal som utgår ifrån avsnitt #154 med Karin Otterbjörk och boken ”Palla trycket” men med fokus på skolan – personal och elever. Läs mina reflektioner och följ fördjupningslänkarna. Missa inte heller erbjudandet på allt material från Ung Livsstil!

Hjärnan är fantastisk på många sätt – plastisk och formbar. Men den har samtidigt en hel del funktionalitet som fungerade bättre på savannen än i dagens kognitionstunga vardag. Hjärnan är till för att få oss att överleva, den vill gå på konstant sparlåga och kunna reagera snabbt när man möter en varg eller, i brist på dessa, motgångar som hjärnan kan lura sig själv tro är som vargar. Att den är plastisk – t o m upp i hög ålder – gör att vi faktiskt kan träna och lära den över tid till att uppföra sig som den bör. Om vi nu inte bara vill ha en hjärna, utan även vill kunna använda den bättre.

”…vem är det som tänker egentligen? Är det verkligen rädslosystemet och känslorna eller är det någon som reflekterar om det? Vi tänker, känner och upplever liksom och det tror jag är en viktig förmåga som är unikt mänsklig. Den här metakognitionen då att titta utifrån. Se utanför sig själv och titta på det. Vad är det jag gör? När har jag balans i mitt system?” – Kristina Bähr

Metakognition kan tränas upp redan från tidig ålder. Med fördel i explicit undervisning, där tankar om det som händer i rummet, tiden och undervisningen vävs in som en naturlig del. Hur studerar man för att man ska kunna lära sig? Hur undervisar man för att kunna få eleverna att lära sig? Hur gör vi det här effektfullt, på riktigt, långsiktigt? Vad händer här, och vad är våra tankar och känslor om det som händer?

”…om hjärnan hittar på saker så gör den ofta det för att vi ska bli trygga. Välmående tror den och att vi överlever på så sätt, men det betyder ju inte att det är alltid är det bästa för oss… Om vi skulle tro på hjärnan hela tiden så skulle vi inte göra någonting som är lite farligt och utanför vår komfortzon.” – Kristina Bähr

Det är högt tryck i skolan i dag. Inte minst för lärare och elever, men även för skolledare och annan personal. Även som förälder kan det vara högt tryck med höga förväntningar. En motor kan inte köras för fullt hela tiden, den behöver få vila, fylla på bränsle, smörjas, få byta reservdelar. Samma sak med hjärnan. Hur ska man då veta när man ska gasa på och när man ska köra in i depån, eller ta en lugnare skogsväg för att kanske lukta på blommorna en stund? Att alltid vila gör inte att vi kommer fram, men varken bil eller hjärna klarar att gå på fullvarv hela tiden. Det gäller att själv finna en balans mellan kontraster, som Anna Tebelius påtalat i tidigare poddblogg. Det är varken svårare eller enklare än så.

”Inte liksom slita ut sig på fel saker… det är just det som är problemet med hjärnan att vi ibland gör väldigt mycket av saker som inte har rätt effekt… Gör vi rätt saker och framför allt lär oss att välja bort, för jag tror det är en viktig del att också se till att man får vila.” – Kristina Bähr

Det är inte så mycket vargar att se upp för längre, men hjärnan tolkar annat inflöde på precis samma sätt. Det gäller att lära sig sålla, men också aktivt gå in i lägen där vi tar oss tid att chilla, fundera, reflektera, återhämta, vila sittandes vid lägerelden med gemensamma berättelser om vi också ska lära oss och förändra långsiktigt.

”Vi sliter med saker.
Och gör väldigt mycket saker, men ser inte till att det är rätt saker vi gör när vi gör dem.” – Kristina Bähr

Nyheter och blinkande aviseringar vädjar till hjärnans farosystem och blir tröttande i längden. Här måste vi faktiskt arbeta mot vår hjärna istället för med den, om vi inte tar befälet över den kommer den och vi med den att fastna i ogynnsamma förhållningssätt, beteenden och (o)vanor. Det är som tur är möjligt om vi tar oss tiden att reflektera över våra beteenden och förhållningssätt – för vem är det som tänker, egentligen? Det är förstås en träningsfråga att kunna gå utanför sig själv och titta utifrån sig själv på om det jag gör faktiskt fungerar, eller kanske snarare hur det funkar och vilken effekt det faktiskt ger (och inte). Man kan välja att stänga av aviseringar, och man kan välja att inte göra det – oavsett får man ta konsekvenserna.

”Hur mycket mår jag bra av att motionera, röra på mig, sitta vid skärm, sitta och plugga? Vad är det som egentligen gör att jag mår bra? Och det kan man lära sig från ganska tidig ålder. Vad man äter har man svårt att påverka när man är liten, så det brukar jag tänka att det kan bli skippa liksom… men däremot så kan man ju påverka att man går och lägger sig istället för bråka om det på kvällen och att man kanske gör något annat än att hålla på med skärmen stunden innan” – Kristina Bähr

Kristina nämner en skola där man gjorde ett sömnexperiment där hela skolan bestämde att var och en – även de vuxna –  skulle lägga ifrån sig sin skärm klockan 21 och släcka senast 22 för att efter en vecka utvärdera hur det påverkat konflikterna i skolan, uthålligheten i skolarbete med flera parametrar. Superintressant – metakognition kring gynnsamma förhållningssätt både liten och stor kan bära med sig resten av livet tänker jag. Där vi lär nästa generation – och kanske även oss själva – att för oss själva och för andra uttrycka våra behov för att fungera och lära optimalt? Själv behöver jag min bokläsning på morgonen innan skärmen tar vid, liksom att jag låter den vila helt på kvällen och natten.

När jag på 1900-talet arbetade på lager fick vi skyddsskor och skyddskläder inklusive en kort utbildning hur de skulle användas och inte. Jag antar de som idag arbetar på lager fortfarande får det, men hur många får motsvarande utbildning i hantering av kognitiv arbetsbelastning? Enligt Arbetsmiljöföreskrift 2015:4 (länk nedan) är arbetsgivaren skyldig att göra psykosociala arbetsmiljöronder, vilket Kristina påminner om att det är något helt annat än medarbetarundersökningar…

”Att man ligger och tänker på jobbet på natten, är ett symptom på att man inte avsatt tillräckligt med tid på jobbet för att tänka och reflektera” – Kristina, Hjärnpodden avsnitt #154

Samtidigt – att ha mycket att göra och inte hinna med sina ambitioner kan inte sägas vara onaturligt när man har ett arbete som handlar om unga människors kunskapstillväxt. Kanske snarare tvärtom, den tar liksom aldrig naturligt slut utan man behöver själv sätta stopp. Liksom även arbeten i vården, eller inom edtech. Att hantera stress så den inte blir farlig för oss kräver att vi avsätter tid för planering, reflektion och strukturbygge. För att inte tala om metareflektion kring detta strukturbygge, inklusive det svåra att faktiskt underordna sig själv sina strukturer (lyssna gärna på tidigare poddblogg med David ”Ta din tid” Larsson Heidenblad).

”… hjälpa sig själv till att utvärdera hur det går, hur mycket tid jag la ner på en sak och vilket resultat jag fick. Det är ju definitivt en sådan träning som man kan ägna sig åt i skolan. Rutinmässigt. – Kristina Bähr

Agentskap – att känna att man kan påverka sin situation och har någon form av kontroll – gör att stressen kan bli mer gynnsam för det jag behöver få gjort än farlig. Här behöver vi också bygga in resiliens eller motståndskraft genom att så långt det är möjligt räkna med saker som kan hända faktiskt också ibland händer. Eller kanske t o m kan förväntas hända, istället för att bli förvånat överrumplade. Exempelvis att någon blir sjuk, är frånvarande, kommer försent, inte har med sig rätt material, urladdat batteri, penna utan udd… Eller att det är mycket att göra omdömes/utvecklingssamtalstider… Eller läsårsstarttider om man arbetar inom edtech. Valborg när man arbetar på akuten. Att aktivt skapa andra tillfällen till återhämtning är en nyckel, en annan att skapa robusta rutiner för det oönskade men ändå rimligt förväntade.

Att ta ansvar för att inte låta sig bli störd när man behöver uträtta fokuserat arbete – eller skaffa sig nödvändig återhämtning är inget man kan delegera. Tekniken erbjuder ofta möjligheter att stänga av aviseringar – inkl att stänga av ringsignalen på mobilen och låta den vila någon annanstans än där man fokuserar/återhämtar – men det kräver att man faktiskt tar sig beslutaderätt över sitt fokus, sin mobil och sin tid och bokar upp tid i förväg för det som är viktigt på riktigt. Om vi kan reflektera över en del grundläggande behov som människor – man vill vara omtyckt, tillhöra gruppen och känna sig kompetent – och hur det lätt påverkar våra beteenden underlättar det. Det kan nämligen lätt slå över i att man blir lite ”hjälpnödig” och låter sig störas för kortsiktiga belöningar istället för att fokusera på det som är långsiktigt viktigt.

”Om man sitter i kyrkan och tänker på hölasset så är ju det sämre än om man sitter på hölasset och tänker på Gud” – Kristinas morfar

För det handlar om att ständigt skruva på sina vanor – utifrån en förståelse om hjärnans samtidiga plasticitet och ovilja att ändra sina vanor – genom att aktivt välja att förändra våra beteenden aktivt och skapa effekt genom lärande (se tidigare poddblogg med Hanna Forsberg).

”Vi måste välja ett annat sätt att se på saker, ett annat sätt att tänka om saker, ett annat sätt att känna om saker.”/Kristina Bähr

För ibland kan det ju vara så att själva tanken på stress – eller dålig nattsömn – stressar oss mer än själva stressen i sig, eller sömnfrånvaron. I en dålig spiral av beteenden som inte gynnar oss, där hjärnan spelar oss spratt i sitt savannläge, vilket i sin tur förstärks av stress och sömnbrist.

Ett mycket konkret område att börja med kan vara mejlen. De pockar på – men utifrån förvaltningslagen har du som tjänsteman tid på dig att ge ett kort, lugnt och eftertänksamt svar när det passar dig och när du hunnit reflektera över ditt svar – ”hur hjälper det här mig och situationen långsiktigt?”

Vi kan låta eleverna erfara i praktik i vår undervisning hur det är att vara ”ansvarig samhällsmedborgare” samtidigt som man tillåts leva i ”unik egenart” – båda dessa står ju i samma mening i läroplanen och har gjort så sedan sent 1900-tal. Agentskap går att lära och träna, liksom offerkoftor går att ta av genom medveten träning av gynnsamma förhållningssätt.

”Inlärd hjälplöshet är jättefarligt för människan och för djuren… Vi ska behålla våra agentskap så att vi ser vad vi kan påverka och inte. Att le mot någon kan jag påverka, att vara en hjälpsam och omtänksam medmänniska kan jag påverka.” – Kristina Bähr

Men samtidigt viktigt att inte bli hjälpnödig och åsidosätta sina egna behov. När någon kommer och vill ha hjälp – oavsett om det är en elev, en kollega, en chef eller vårdnadshavare – bjuder Kristina på sin favoritmotfråga:

”Oj, det låter besvärligt. Vad behöver du för att lösa det?” – Kristina Bähr

Jag är med i en digital distansbokcirkel där skolchef Caroline delat en annan fråga, även den klart användbar:

”Är det så, eller tycker du så?” – Caroline Andersson

Utifrån mitt samtal med Kristina och mina reflektioner kring vårt samtal provtänker jag nu även kring frågan:

”Är det så, eller känner och tänker du så?”

Jag ser fram emot att vi tillsammans klurar vidare kring det, våra mer eller mindre gynnsamma förhållningssätt, strukturer, vanor och savannhjärnor i dagens kognitionstäta samhälle. Tillsammans kommer vi längre!

”Kom ihåg att precis som det skulle vara absurt att bli förvånad över att fikonträdet bär fikon, så skulle det vara absurt att bli förvånad över att världsalltet frambringar vad det bär inom sig. Och det skulle vara absurt om en läkare eller styrman blir förvånad över att någon får feber eller över att det blåser motvind.” – Marcus Aurelius, Självbetraktelser bok 5

Magnus Blixt
Magnus Blixt

Blixt Belyser är en blogg som omvärldsbevakar och reflekterar över skola, lärande och utveckling i stort och smått, högt och lågt.

Magnus Blixt har en gedigen bakgrund som lärare, skolledare och verksamhetsutvecklare inom tillgänglig lärmiljö. Nu arbetar han som Customer Success Manager på Haldor och hjälper våra kunder att komma i gång och få ut så mycket som möjligt av våra tjänster.

Erbjudande: 50% på livsstilsmaterial från Ung Livsstil

Ung Livsstil erbjuder livsstilsmaterial för elever från förskola till gymnasiet. Här finns arbetsområden som sömn, stress, skärmar, fysisk aktivitet, kost och hjärnan. Med koden Gynsamma förhållningssätt får du 50% rabatt på samtliga material. Mejla info@unglivsstil.se för att få ert pris samt en endagsinloggning för att titta närmare på alla material.