Ett nyfiket och utforskande samtal med lektor Peter Habbe – Nacka YBC, utvecklingsledare Kunskapsnavet och fd. ämnesexpert på Skolverket – om vad kognitionsvetenskapen kan tänkas ge till undervisning – för varje lärare och varje elev. Lyssna gärna på samtalet och läs mitt reflekterande blogginlägg inklusive fördjupningslänkar!

”Jag har varit i skolans värld i drygt 20 år. Men det är egentligen de sista 7-8 åren som jag blivit intresserad av lärande. Innan dess höll jag på med undervisning…”- Peter Habbe

Hur kan vi gå från en uppgiftsbaserad undervisning byggd på görande, till en lärandebaserad undervisning byggd på inlärning? Läroplanen har alltid stipulerat att vi ska hålla frågan vad är kunskap? levande, men den kan lätt försvinna bort i våra egna göranden och organiseranden. Det behöver förstås vara en fråga för hela samhället i allmänhet, men för kollegiet av legitimerade lärare i synnerhet. Om vi nu vill vara en aktad profession.

”Det kortsiktiga bråkar ofta med det långsiktiga” – Linda Hedblom

Kognitionsvetenskapen har många svar på hur människan lär – även om en del förklaringar, symbolik och begrepp inte alltid stämmer med hur hjärnan rent anatomiskt fungerar. En hel del strategier fungerar dock i praktik om vi kan systematisera dessa konkret i vår undervisning. Även om de är beskrivna utifrån enskilda individer så blir de kraftfulla när vi som lärare applicerar dem på vår undervisning och omformar den utifrån detta.

”Man får bort en hel del av de extra anpassningar som vi som lärare ibland har krav på att göra för individerna om man använder dessa strategier på hela gruppen. Alla gynnas av det!” – Peter Habbe

Peter Habbe och hans lärarkollegor delar varmt och hjärtligt med sig av sina fynd och egna pedagogiska översättningar av kognitionsvetenskapen på sajten Nolitj.se. Vi har mycket att tjäna på att omfamna en bred dela-kultur där vi delar tankar, idéer, erfarenheter och fynd i syfte att lyfta varandra och ge underlag till fortsatt undervisningsutveckling för såväl individ som kollektiv.

Lärare behöver utforma en undervisning som når både de som behöver mer stöd och de som redan erövrat sin förståelse. Varje elev har rätt att känna att skolan är meningsfull, begriplig och hanterbar – och ger rimliga men viktiga utmaningar som gör att var och en får möjlighet att nå sin potential. Eleverna behöver möta ”önskvärda svårigheter” på en väl avvägd nivå där de också getts möjligheter att lära och träna de förmågor de behöver använda sig av i ett meningsfullt sammanhang.

”Ibland handlar det om att planera uppgifter och man tänker det är lärarens roll. Fast egentligen ska vi ju planera för att eleverna ska införliva kunskaper.”- Peter Habbe

Repetition – eller kanske snarare framplockning – är central för lärande, men kan och behöver varieras på en mängd olika sätt. Undervisning och framplockning får aldrig döda elevernas motivation, det handlar snarare om att vi behöver se till att eleverna verkligen behöver tänka på själva objektet för lärandet.

Att bara lyssna eller läsa passivt är här inte särskilt effektivt – till skillnad mot att på olika sätt låta elever om- och bearbeta det i olika former av produktion. Gärna för en autentisk mottagare, men även om man bara pratar högt för sig själv eller gör en presentation för sig själv blir det mer effektiv framplockning. Det går helt enkelt inte att återberätta en text eller göra en film om exempelvis en föreläsnings innehåll utan att tänka på objektet. Att läsa en känd text ”en gång till” är inte effektiv repetition, framplockningseffekten blir här ytterst svag!

”Repetition är kunskapens moster, framplockning är kunskapens egentliga moder. Att producera något är så mycket mer effektivt än konsumera något flera gånger.” – Anna Tebelius Bodin

I dag är det lätt att spela in sina föreläsningar och dela dem med eleverna, så att de som behöver lätt kan lyssna en-gång-till. Eventuella illustrationer behöver förstärka och får aldrig störa, eleverna behöver lära och tränas i att ta anteckningar på det sätt som fungerar för dem.

För Peter är det centralt att eleverna antecknar – som ett sätt att verkligen lyssna och dessutom direkt behöva bearbeta/producera och dessutom samla – samtidigt som mediet i sig inte är viktigt. Att börja på papper och sedan föra in digitalt ger möjlighet till repetition, att ha anteckningar digitalt gör omarbetningsprocessen så mycket smidigare.

Elever är olika och den stora frågan vi behöver ställa oss – och lära våra elever att ställa till sig själva – är: Fungerar det? Och då inte ”Fungerar det på statistisk nivå för en viss population” utan ”Fungerar det för personen i fråga?”. Och givetvis måste grundförutsättningarna vara på plats – studiero, undervisningsrelation, undervisningsgemenskap, ljus, ljud, luft…osv.

”Vad är det vi behöver lära ut? Och vad är det som egentligen behöver egentligen läras in?” – Måns Jonasson, Internetstiftelsen ”Vi måste orka lära oss mer”

Digitalisering är ett spännande och gäckande begrepp med många konnotationer, som så ofta beror utfallet helt och hållet på hur det hela görs. Digitisering är en nödvändig men långtifrån tillräcklig grund som inte ska sammanblandas med den transformation som riktigt gjord digitalisering medför.

Ett vardagsexempel är hur Swish via underliggande digitalisering helt förändrat vårt sätt att föra över pengar från privatpersoner. Tidigare behövde man fylla i blanketter med bankkontonummer och antingen skicka per post och vänta några dagar eller gå till ett bankkontor (öppet 9-15) och stå i kö, alternativt återkommande hämta ut kontanter – nu räcker det med ett mobilnummer eller en qr-kod.

Själv har jag inte varit på ett bankkontor på väldigt länge (min bank saknar fysiska kontor, så jag slipper vara med och betala för dem) och har inte befattat mig med kontanter alls sedan nyår 2021. Så för mig har praktiken i grunden förändrats till det bättre när jag omfamnat förändringen och gjort den till min. Självklart finns det även potentiella problem här, men fördelarna överväger helt klart, inte minst alla resurser som inte längre behöver läggas på värdetransporter eller bankomatletande.

”Ibland finns variationen i detaljerna, om vi stannar upp och ställer oss och eleverna frågor. För den som skyndar förbi ouppmärksamt eller som drar för snabba slutsatser missar ’aha’-upplevelsen.” – Petri Partanen

Självklart finns det inget egenintresse i att förstå kognitionsvetenskapliga strategier i teorin om de inte påverkar praktiken i klassrummet. Peter och hans kollegor har därför skapat kortare guider som presenterar respektive strategi och hur de kan användas i klassrummet. De har inspirerats av andra och testat i sin praktik – och delar villigt med sig till andra lärare. Men det gäller – som alltid – att inte bara ta efter, utan verkligen ta in och omforma till sin verksamhet, sin undervisning och till de elever man de facto har framför sig just nu. Först då blir det till god undervisning.

”Ta efter, värdera, inte kopiera…” – Mats Rosenkvist, Bravolessons

Tillsammans kommer vi längre!

Magnus Blixt
Magnus Blixt

Blixt Belyser är en blogg som omvärldsbevakar och reflekterar över skola, lärande och utveckling i stort och smått, högt och lågt.

Magnus Blixt har en gedigen bakgrund som lärare, skolledare och verksamhetsutvecklare inom tillgänglig lärmiljö. Nu arbetar han som Customer Success Manager på Haldor och hjälper våra kunder att komma i gång och få ut så mycket som möjligt av våra tjänster.

Fördjupning