Jag minns ganska lite av kvartssamtalen där mina föräldrar fick träffa en lärare en kvart varje termin. Kanske gav de mig, mina föräldrar och mina lärare något konkret? Nu gick det rätt bra för mig i skolan, så samtalen var nog inte så spännande mer än en missbedömning att mitt ointresse för att räkna många mattetal i boken skulle vara brist på kompetens, när det snarare visade sig vara tvärtom när jag senare fick större utmaningar.

Som förälder har jag varit på en del utvecklingssamtal – med olika nivå, innehåll och upplägg. Jag har alltid hejat på lärarna, men har ju också på det stora hela haft väldig tur i det stora frökenlotteriet.

Som lärare tyckte jag i huvudsak om utvecklingssamtalen, även om de tagit en del tid och kraft i anspråk har de också alltid gett en hel del energi – samt en och annan ingång till att nå och förstå en elev eller få den att engagera sig ytterligare (ofta genom att föräldrar gjort detsamma, genom ökad gemensam förståelse). Organiseringen av samtalen utvecklades också över tid – från att enbart varit eftermiddags/kvällstid till att bli hela dagar och enbart dagtid. Från att vara genomgång av alla ämnen till mycket prat om det sociala mot en balans mellan dessa två, till att utgå från känd fortlöpande dokumentation och mer prat om gynnsamma förhållningssätt i syfte att nå bättre resultat framåt.

Vårdnadshavare för ett barn i förskolan samt eleven och elevens vårdnadshavare i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, fritidshemmet, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska fortlöpande informeras om barnets eller elevens utveckling./Skollagen 3 kap 3 §

Någonstans mitt i allt detta introducerades elevledda utvecklingssamtal. Jag och min erfarna kollega pratade om att prova detta i flera år, men hamnade varje gång i ”nu är ju samtalen här, så vi hinner inte göra det nu, men tar tag i det till nästa omgång…”

När vi väl tagit oss i kragen, gått på föreläsning och satt oss in i erfarenheter från några som provat och tagit tag i att göra en plan som passade oss, våra förutsättningar och våra elever samt genomfört samtalen, minns jag att vi på en fredag eftermiddag tittade på varandra och sa: ”Varför gjorde vi inte detta tidigare – mer nöjda och medvetna elever, mer nöjda föräldrar och mindre arbetsbelastning för oss…”

Men det kräver förstås att vi som lärare inte backar utan fortsätter att ta ansvar för att leda arbetet. Om man ska ha elevledda samtal behöver eleverna lära och tränas i att hålla samtal. De behöver också få ordentlig förståelse för vad fokus för samtalet behöver vara – med en balans mellan att lyfta fram det salutogena som fungerar och att även lägga det som ännu inte fungerar på bordet så vi kan arbeta med det tillsammans framåt. Men då kan det också främja såväl kunskapsmässig som social utveckling – och långsiktigt gynnsamma förhållningssätt. Liksom en förståelse från hemmet, vilket ofta är vägen för att bygga tillit. Tillit som gör lärarjobbet så mycket lättare.

Flera högstadieskolor – men även minst en mellanstadieskola – har också utvecklat system där alla lärare finns på plats och att elev + vårdnadshavare antingen har bokat upp tider eller går runt mellan de lärare de önskar träffa. Även detta torde kunna göras värdefullt för alla parter tänker jag.

Som förälder önskar jag mycket hellre diskutera förhållningssätt framåt än ”hur mitt barn ligger till” – det senare tänker jag bör kunna kommuniceras på andra effektivare sätt, precis som jag förväntar mig en aktiv och tidig kontakt från skolan om det är så att de känner oro för att mitt barn inte ska nå kunskaper som krävs.

Utvecklingssamtal på distans?

Nu i Coronatider har frågan om utvecklingssamtal på distans verkligen kommit upp på tapeten. Jag provade det redan för tio år sedan när jag arbetade ett år i ett område där många föräldrar hade internationella arbeten som en möjlighet för fler att vara delaktiga även från andra sidan jorden. Som förälder och vårdnadshavare till tre har jag verkligen uppskattat de digitala samtalen – tidigare har det gått väldigt mycket restid för ett kort utvecklingssamtal som kanske inte alltid haft så mycket nytt att förmedla. Skolverket är ju också tydliga i att vi nu bör dra nytta av möjligheterna med digitala utvecklingssamtal. Självklart finns det också möten som tjänar på att vara i 3D, men samtal på distans kan spara tid och kraft som man kan då ge till dessa. Kan man dessutom planera och strukturera dem i en för alla parter smidig tjänst är än mer vunnet.

Styrdokument stadgar att utvecklingssamtal ska hållas i alla skolformer utom kommunal vuxenutbildning (men där har jag förstått att man ändå ofta har liknande samtal). I förskolan ett samtal i första hand mellan förskollärare och vårdnadshavare. I grundskola och i gymnasiet fram tills eleven är myndig ska det vara ett trepartssamtal mellan lärare, elev och vårdnadshavare. Juridiskt är det en avgörande skillnad mellan vårdnadshavare (en eller max två) och förälder (kan vara hur många som helst):

Enligt skollagen är det barnets eller elevens vårdnadshavare som ska erbjudas att delta i utvecklingssamtalet. En förälder som inte har vårdnaden om sitt barn har inte ansvar för barnet på samma sätt som en vårdnadshavare och kan inte heller kräva att få vara med på utvecklingssamtalet.

Men även om en förälder som inte är vårdnadshavare inte kan kräva att få närvara vid utvecklingssamtalet står det i läroplanerna för de obligatoriska skolformerna och fritidshemmet att skolan fortlöpande ska informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling. Oavsett vem man informerar om barnets eller elevens situation måste man ta hänsyn till bestämmelserna om sekretess och tystnadsplikt. En utomstående eller en förälder som inte har vårdnaden om sitt barn har inte samma ställning som en vårdnadshavare i sekretesshänseende. / Utvecklingssamtal – Skolverket

Om vårdnadshavarna inte är tillräckligt kompetenta i svenska språket för att kunna tillgodogöra sig samtalets innehåll ska man absolut boka en tolk till samtalet. Barnet eller något syskon ska av många skäl inte fungera som tolk.

Utvecklingssamtal en viktig del i en helhet?

Det kanske viktigaste att fundera över både som lärare, skolledare och huvudman: hur får vi utvecklingssamtalet att bli en del i helheten för såväl verksamheten som för eleven respektive eventuell vårdnadshavare?

  • Hur bokas samtalet effektivt och smidigt?
  • Hur gör vi smidig dokumentation innan, under och efter samtalet?
  • Hur följer vi upp det som sades eller kanske t.o.m. kom överens om – så vi slipper konstatera att det glömts bort, vilket ju verkligen inte skapar vare sig tillit eller egen arbetsro?

Längre ner hittar du några länkar vidare som kan vara bra att ha – sedan vad yrkesetiken, läroplanerna och skollagen faktiskt säger om utvecklingssamtal plus även ett utdrag från Föräldrabalken som kan vara bra att ha i minnet.

Magnus Blixt
Magnus Blixt

Blixt Belyser är en blogg som omvärldsbevakar och reflekterar över skola, lärande och utveckling i stort och smått, högt och lågt.

Magnus Blixt har en gedigen bakgrund som lärare, skolledare och verksamhetsutvecklare inom tillgänglig lärmiljö. Nu arbetar han som Customer Success Manager på Haldor och hjälper våra kunder att komma i gång och få ut så mycket som möjligt av våra tjänster.

Fördjupning

Alla lärare förbinder sig, utifrån Lärares yrkesetik, att i sin yrkesutövning

  • ta ansvar för elevernas kunskapstillväxt, stödja deras personliga utveckling och skapa goda betingelser för varje elevs lärande, utveckling och förmåga att utveckla kritiskt tänkande.
  • alltid bemöta eleverna med respekt för deras person och integritet samt skydda varje individ mot skada, kränkning och trakasserier.
  • inte diskriminera någon med avseende på kön, sexuell identitet, etnisk, politisk och religiös tillhörighet eller social och kulturell bakgrund, inte heller p.g.a. förmåga eller prestation.
  • stödja elevernas rätt till inflytande över sin utbildning och stärka deras ansvarstagande för sina studier.
  • vid utvärdering, bedömning och betygssättning vara sakliga och rättvisa och därvid motstå otillbörlig påverkan.
  • verka för att upprätthålla förtroendefulla relationer med eleverna och med deras föräldrar/vårdnadshavare och vara lyhörda för deras synpunkter.

Gymnasielärare ska (enligt Lgy11 kap 2.5):

  • fortlöpande ge varje elev information om framgångar och utvecklingsbehov i studierna,
  • samverka med vårdnadshavare och informera om elevernas skolsituation och kunskapsutveckling, och
  • redovisa för eleverna på vilka grunder betygssättning sker.
  • vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs,
  • vid betygssättningen beakta även sådana kunskaper som en elev har tillägnat sig på annat sätt än genom den aktuella undervisningen, och
  • vid betygssättningen utifrån de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs allsidigt utvärdera varje elevs kunskaper.

Grundskollärare ska (enligt Lgr11 kap 2.4 och 2.7)

  • samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling, och
  • hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och iaktta respekt för elevens integritet.
  • genom utvecklingssamtal och den individuella utvecklingsplanen främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling,
  • utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn,
  • med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande informera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov, och
  • vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper.

 

Förskolan: 8 kap 11 §

  • Personalen ska föra fortlöpande samtal med barnets vårdnadshavare om barnets utveckling. Minst en gång varje år ska personalen och barnets vårdnadshavare därutöver genomföra ett samtal om barnets utveckling och lärande (utvecklingssamtal). Förskollärare har det övergripande ansvaret för utvecklingssamtalet.

Förskoleklass 9 kap 11 §

  • Minst en gång varje läsår ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om elevens utveckling och lärande.

Grundskolan 10 kap 12 §

  • Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas samt om vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen och kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i.

Grundsärskolan 11 kap 15 §

  • Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas samt om vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen och kunskapskraven i de ämnen eller ämnesområden som eleven får undervisning i.

Gymnasiet 15 kap 20 §

  • Minst en gång varje termin ska rektorn se till att eleven ges en samlad information om elevens kunskapsutveckling och studiesituation (utvecklingssamtal).
    En elevs vårdnadshavare ska få sådan information som avses i första stycket.

Föräldrabalken 6 kap 2 §

  • Ett barn står under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem, om inte rätten har anförtrott vårdnaden åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare eller åt en tillfällig vårdnadshavare. Vårdnaden om ett barn består till dess att barnet fyller 18 år.
  • Den som har vårdnaden om ett barn har ett ansvar för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnets behov enligt 1 § blir tillgodosedda. Barnets vårdnadshavare svarar även för att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter samt ska bevaka att barnet får tillfredsställande försörjning och utbildning. I syfte att hindra att barnet orsakar skada för någon annan ska vårdnadshavaren vidare svara för att barnet står under uppsikt eller att andra lämpliga åtgärder vidtas.