Ett nyfiket utforskande samtal med Alva Appelgren, forskare och projektledare på Skolforskningsinstitutet, utifrån forskningssammanställningen ”Läxor och likvärdiga förutsättningar för lärande”, tänkt som en grund för medvetna ställningstaganden kring det här med läxor. Lyssna till samtalet, läs mina reflektioner och följ gärna fördjupningslänkarna.

Det är lätt att tro att läxor alltid har en negativ inverkan på likvärdighet utifrån att elever har olika förutsättningar att göra dessa, men forskningsöversikten ger argument både för och mot läxor i relation till likvärdighet.

Skolforskningsinstitutet är en statlig myndighet som verkar för att undervisning bedrivs på vetenskaplig grund. De sammanställer forskningsresultat och fördelar forskningsbidrag för praktiknära forskning och bjuder på mycket goda material för detta – helt gratis (digitalt och i pappersform).

I november 2022 släppte de en forskningssammanställning där de gått igenom mer än 7000 forskningsstudier kring läxor för att på 42 fokuserade sidor (plus referenser) ge lärare konkret underlag för enskilda och kollegiala ställningstaganden utifrån vetenskaplig grund i sin vardag och konkreta verklighet. Den kan användas i alla ämnen och i alla åldrar där man kan tänkas ge läxor. Det finns även en sammanfattning på bara två sidor.

Läxan per definition är något man gör utanför skoltid.

Det övergripande perspektivet som studerats är hur läxor kan tänkas bidra till – eller motverka – likvärdiga förutsättningar för lärande. Som vanligt är världen inte svart eller vit, utan snarare färgglad – och svaret på frågan verkar återigen bero på hur man de facto utformar sin praktik. Och det utifrån de elever man de facto har framför sig och undervisningens upplägg som helhet. Läxor i sig är inte något enkelt svar på en så komplex fråga som undervisning och lärande.

Är mina läxor som jag ger likvärdiga? Så att alla elever, oavsett hur det ser ut där i hemmiljön kommer klara av att göra dem så kan det vara värt att ha dem. Och kommer jag att följa upp dem?

Forskningssammanställningen är konkret användningsbar och påvisar att lärare kan bidra till likvärdiga förutsättningar för elevers lärande genom att planera utformningen av eventuella läxor, ta hänsyn till elevers situation i hemmet samt – inte minst – genom att följa upp läxarbetet i undervisningen. Resultaten är indelade i tre delar, vilka följs av en diskussion med slutsatser samt redovisning av metod och genomförande.

  • Inför läxan – varför och hur ger jag dem?
  • Under läxan – vad vet jag om elevernas förutsättningar, hur samverkar jag med föräldrar?
  • Efter genomförd läxa – hur följer jag upp effektivt för maximalt lärande för eleverna och mig?

En rätt utförd läxa kan bidra till likvärdigheten genom att man för med sig kunskap hem och pratar om det man gjort i skolan hemma, men även tvärtom om det man gjort och talat om hemma på många språk även i skolan. Läxor kan även vara en möjlighet för lärare att märka om/när ens undervisning landat – om man följer upp. För vissa barn kan väldefinierade läxor också ge möjlighet till god repetition, men det ska förstås då vara något känt som inte förutsätter föräldrastöd. Omvända/flippade läxor har också de sina möjligheter och utmaningar – kan göras både bra och dåligt. Kanske borde vi mer prata om #rättläxa än om läxans vara eller inte vara?

Uppföljning, inte minst i helgrupp, visade sig kunna vara tidseffektivt och faktiskt spara lärares tid. Och uppföljningen är förstås samtidigt en möjlighet att som lärare få syn på den egna undervisningen och få datadrivet underlag för att fortsätta utveckla den – ensam och i kollegiet.

Tillsammans kommer vi längre – även när det gäller vetenskaplig grund.

Om läxorna fungerar och ger effekt hos elevernas lärande är de värda att fortsätta med. Om de inte ger effekt utan tar mig mer tid än de ger ska jag inte fortsätta med dem.

Magnus Blixt
Magnus Blixt

Blixt Belyser är en blogg som omvärldsbevakar och reflekterar över skola, lärande och utveckling i stort och smått, högt och lågt.

Magnus Blixt har en gedigen bakgrund som lärare, skolledare och verksamhetsutvecklare inom tillgänglig lärmiljö. Nu arbetar han som Customer Success Manager på Haldor och hjälper våra kunder att komma i gång och få ut så mycket som möjligt av våra tjänster.

Fördjupning