Vad händer om vi tänker att alla elever (oavsett förutsättningar) kan, vill och vågar? Denice Sverla, biträdande rektor och speciallärare på Ekebyhovs Anpassade grundskola, utmanar traditionella förväntningar på elever med intellektuell funktionsnedsättning och visar att tillit bygger självkänsla. 

Här kan du lyssna på vårt samtal om resan till Almedalen tillsammans med eleverna och läsa mina reflektioner från samtalet.

”Det var magiskt, på alla sätt och vis. Det är så många dimensioner av magi i hela den här resan och allt som skedde runtomkring. Att eleverna briljerade på scen var ju bara fantastiskt!” – Denice Sverla summerar Almedalsveckan 2023

Almedalsveckan är en radda av extrema situationer av oförutsägbarhet, svåra att förbereda sig för. I all välmening och i rädsla av att något ska gå fel, att någon ska känna obehag eller känna ett misslyckande, är det få som tänker tanken att åka dit med elever i allmänhet och elever i anpassad skola i synnerhet. Och ännu färre som inte bara tänker tanken, utan också ser till att göra det. Till viss del handlar det förstås även om okunskap. Där vi lever kvar i begränsningar vi tidigare trodde dessa elever hade, men till stor del kan det handla om svårigheten att släppa på kontrollen.

”Om vi tror att de kan får vi ofta rätt. Om vi tror att de inte kan, får vi alltid rätt.” – Magnus Blixt

Blir det inte bra i situationen faller ansvaret förstås på läraren och den pedagogiska personalen i verksamheten, samtidigt som man kan använda sig av KBT även här och tänka tanken ”Vad är egentligen det värsta som kan hända?”. Och framförallt även tänka tanken ”Vad är det bästa som kan hända? Vad har vi och eleverna att vinna?”.

”Jag vill släppa in dem i en värld som är verklig, men samtidigt inte skapa en ångest för dem att livet är så mörkt som det faktiskt kan vara för en del… Man måste våga ta diskussionerna med dem, men också tänka på hur man lägger fram det.” – Denice

Teorin om learning-by-doing kommer väl till hands när man vågar prova aktiviteter i det läskiga gränslandet där man inte tidigare varit och det sen faktiskt visar sig att det bär. Hela gruppen av aktörer – elever, lärare, vårdnadshavare, resurser i skolan, övriga – blir sedan mycket mer engagerade i att fortsätta utforska nästa gränsland och hitta ständigt nya nivåer. På köpet får eleverna både kunskaper och självförtroende för att de klarar mer än de själva trodde. Vilket blir till en god spiral i det livslånga lärandet.

”Man behöver vara väl påläst, modig och tänka att om vi kommer in på ett spår som jag inte vill, då reder vi ut det tillsammans… Varje gång vi åker iväg och gör saker som vi inte gjort tidigare blir även jag förvånad över hur bra det kan bli.” – Denice

Det meningsfulla lärandet – där man känner att man faktiskt lyckats med något som känns viktigt på riktigt, med riktiga mottagare – är något skolan generellt borde fokusera mera på och göra tillsammans med eleverna. Det handlar inte om att röja undan varje obehag eller tänkbar risk på vägen, utan lära och träna eleverna att hantera såväl med- som motgångar, finna sina gynnsamma förhållningssätt. Denice erfarenhet är att elever i anpassad skola de facto inte är sämre än gemene man på att hantera detta, utan snarare har en styrka i att hantera dylikt och se det ljusa i tillvaron om man bara vågar prova och utforska i rimliga steg. Samtidigt finns det en vuxenföreställning i att det är tvärtom och att vi därför inte vågar utsätta dem för risken och därmed inte heller för möjligheten att uppleva dessa kvaliteter.

”…lära sig till självförtroende eller få självförtroende för att man lärt sig?” – Åsa Bartholdsson, årets avhandling 2007

Det handlar förstås inte om att utsätta vare sig dem eller en själv för vad som helst. Som alltid gäller det att finna en professionellt grundad och medveten balans mellan:

  • Underkrav
  • Rimliga krav
  • Överkrav

Man börjar helt enkelt inte med att åka till Almedalen med eleverna, utan med att de till exempel får föreläsa för elever i en annan klass (mycket roligare och viktigare än för sina klasskamrater som precis jobbat med samma ämnesområde), sedan för en lokalpolitiker, sedan för kommunfullmäktige och/eller på SETT, efter det kanske Avicii arena – och sedan Almedalen. Frågan är vad nästa steg blir för Ekebyhovsskolan – eleverna är redan på och vill vidare.

”Jag gör ofta så att jag lägger ansvaret på eleverna. Med kort framförhållning får de sina slides. Sedan tar de ett aktivt eget ansvar för sin träning – där jag fokuserar på dialogen med eleverna – så de känner att detta är viktigt, och så tränar vi tillsammans 1-2 gånger. Det räcker.” – Denice

Det handlar om att lita på processen och eleverna, men förstås också om att bygga upp elevernas självförtroende och självkänsla parallellt med deras kompetens. Här gör lärares närvaro i undervisning och elevernas upplevelse stor skillnad – samtidigt som det gäller att inte lägga sig i för mycket och ta över, för så byggs inte vare sig självförtroende eller självkänsla. Snarare är det tillit som bygger detta – liksom att vara där när man behövs och att man får lära och träna på det man behöver med stadigt stigande svårighetsnivå.

“… eleverna anpassar sig: ju enklare arbetsuppgifter eleverna erbjuds, desto lägre presterar de – och desto lägre tilltro till sig själva och sämre självkänsla riskerar de att utveckla.” – Berthén (2019)

Vi får inte linda in eleverna för mycket i bomull om de ska bli ansvariga samhällsmedborgare (Lgr/Lgy) i en oförutsägbar värld. För hur och när ska de kunna bli bra på att hantera saker de aldrig har fått träna på? Vi ska vara där som stöd och hjälpa till där det behövs som mest, men våga vänta ut och se om det löser sig när det uppstår svårigheter på vägen. Lärorika svårigheter med genuin feedback! Allra helst från en riktig mottagare och inte enbart att man gör något för lärarens skull. Eleverna behöver utmanas i alla skolformer så de ständigt når nya kunskapsnivåer – på riktigt.

Ni är nutid.
Ni är framtid.
Ni förändrar Sverige.

Tillsammans kommer vi längre!

Magnus Blixt
Magnus Blixt

Blixt Belyser är en blogg som omvärldsbevakar och reflekterar över skola, lärande och utveckling i stort och smått, högt och lågt.

Magnus Blixt har en gedigen bakgrund som lärare, skolledare och verksamhetsutvecklare inom tillgänglig lärmiljö. Nu arbetar han som Customer Success Manager på Haldor och hjälper våra kunder att komma i gång och få ut så mycket som möjligt av våra tjänster.

Fördjupning