Hur åstadkommer vi mer genom att göra mindre? Ett år efter att David Larsson Heidenblad släppte boken Ta din tid – gör mindre men bättre möts vi igen i ett uppföljande samtal. Vi pratar om tempo, eftertanke och varför lärande är en process utan tydlig slutpunkt. Lyssna på vårt samtal, läs mina reflektioner och följ fördjupningslänkarna!

Det som slår mig mest under samtalet är att jag måste bli bättre på att lyssna. Eller kanske snarare på att vara tyst. Jag har ju gått Tuff Ledarskapsträning där man tränar just på det, men behöver uppenbarligen träna lite till. Jag säger det inte som en brysk anklagelse mot mig själv, utan mer som uppmuntrande om att utifrån denna lärdom prova vägar att komma dit framöver. Det som varit kan vi ju inte påverka – mer än hur vi väljer att se på det – men vi kan ta med oss lärdomar från det framåt. Lagom mycket titt i backspegeln behöver vi för att finna rätta vägen framåt, på rätt sätt och i medvetenhet om att framrutan är så mycket större av en anledning. Som tur är går det att lära och träna även det. Precis som jag utifrån vårt förra samtal lärt mig hur effektfullt det är att sätta en fokustimer och verkligen inte låta sig distraheras under denna tid:

”Att ställa en timer är väldigt kraftfullt. Sätt 40 minuter på mobilen och lägg undan den. Kör ett djuparbetspass. Även dagar man inte känner för det, så kan ofta förmå sig att börja och faktiskt få något gjort” – David Larsson Heidenblad

Det handlar inte om att arbeta så hela tiden – men återkommande. Bygga strukturer för att lyckas hantera liksom äga sin egen kalender där det går. Samt inte minst inse vad man kan påverka och vad man inte kan påverka – lägga krutet där det gör nytta.

”Gör man inte, så blir det inget.” – David Larsson Heidenblad

När man arbetar tillsammans behöver man aktivt bygga och bygga om strukturer som hjälper både grupp som individer att arbeta effektfullt. ”Hur vill vi egentligen ha det tillsammans?” är en bra utgångsfråga oavsett om man arbetar i grupp med såväl barn och unga som medelålders. För att sedan också försöka följa det man kommit överens om, liksom lyfta när det inte är möjligt.

“Att göra strukturer är ganska lätt. Att följa de strukturer man byggt är mycket svårare” – Magnus Blixt citerar ofta den meningen från det tidigare samtalet

Det riktigt svåra att bygga struktur där även det oväntade får plats. Samtidigt som det ofta är väntat att det kommer inträffa oväntade saker. Att lära sig hantera ”Yes/Damn-effekten” – dvs inte tacka JA direkt för att det känns bra nu, för att sedan inse att det sedan inte håller är vi många som behöver träna på.

”Det gäller att lägga ribban rimligt lågt, så man inte kryper under.” – Magnus Blixt

Samtidigt behöver vi spänna bågen och lägga ribban tillräckligt utmanande högt för att det ska bli något – inte minst lärande kräver ju att man stretchar sitt sinne. Men en bra fråga att ställa sig när man bygger strukturer och sätter mål kan vara ”Kommer detta att hålla även i maj/augusti/under samtalsperioden/när-vi-har-som-mest-att-göra?”. Det är ju i dessa tider man tjänar på att via erfarenhetsbaserat lärande byggt strukturer som kan tjäna som ledstång.

”Man kommer ju misslyckas med saker. En del av det är inte ens fel, men det blev så. Men det som ligger inom ens kontroll – att om vi redan i februari vet att detta inte kommer att kunna hållas i maj, det går ju att undvika.” – David Larsson Heidenblad

För vi får ju återkommande chanser att både fundera över och konkret agera idag som får konsekvenser framåt. ”Som man sår, får man skörda” är ett gammalt talesätt som inte blivit mindre sant med åren. Men hur ofta tittar vi under skörden tillbaks på vår sådd i syfte att därigenom dra slutsatser framåt till nästa odlingssäsong? Och då inte minst utifrån perspektivet ”Vad valde jag bort att inte göra, som gjorde att jag faktiskt orkade med det som var ännu viktigare?” – så att man kan fortsätta välja bort det, än mer medvetet.

”Varje dag fatta beslut som gör ditt framtida jags liv enklare. Och även vända på det – inte fatta beslut som gör ditt framtida jags liv svårare. Det är återigen lättare att säga än att agera på disciplinerat. Men just därför kanske viktigt att fira de svåra val man gjorde i efterhand. Så när man tittar tillbaka på vårterminen, då säga ’jag gjorde de här svåra valen’” – David Larsson Heidenblad

”Struktur är det som gör att du inte behöver leva på viljestyrka.” – Kristina Bähr

För vad är egentligen det värsta som kan hända? Om jag slutar göra sådant jag, utifrån en personlig, mer eller mindre professionell bedömning, anser tillför mindre effekt än alternativ användning av min tid och kraft – båda ändliga resurser?

”Våga experimentera! Man kan göra en sådan grej som gör att man märker att man missat saker, eller det här borde jag vart på. I många verksamheter är det nog vanligare att man sitter av för mycket tid, än det andra.” – David Larsson Heidenblad

Inte minst när det kommer till möten, där jag som rektor provade olika mötesräknare för att konkret illustrera ”så här mycket kostar det här mötet, per minut”.

”Kan man sluta göra ett möte och inget händer, då är det inte ett nödvändigt möte.” – Magnus Blixt

Samtidigt behöver vi möten för att stanna upp och lära, bara gneta på med det som är gör inte heller att det blir bättre – bara som nu. Ändrar man inget, så ändras inget – framförallt inte resultaten. Men om man vågar ändra, och inte minst då fokusera på lärande och inte bara görande, då kan det hända grejer!

”Vi har jobbat mer med vårt egna lärande, det har gjort skillnad. Vi har mångdubblat antalet användare, men vår support har inte ökat utan tvärtom. Och det tänker jag är mycket för att vi inte bara jobbat, utan även tagit ett steg tillbaks och ’vad har vi lärt oss av det här?’” – Magnus Blixt

Att sätta en timer kan man kanske förstå att det kan vara effektfullt, men att sluta arbeta så snart den ringer är mera icke-intuitivt. Men fungerar det med, om man vågar prova.

”Sedan är slutandet viktigt om man ska börja också. Att ha ett helt vitt papper och börja skriva är jättejobbigt, men har man skrivit halva grejen är det ofta rätt lätt komma igång. Det är också ett sätt att vara schysst mot sitt framtida jag, att sluta innan man är helt klar. Vilket är lite ointuitivt … men för egen del fungerar det rätt bra att sluta mitt i.” – David Larsson Heidenblad

För det handlar återigen om att göra sitt framtida jags liv enklare, inte följa det som för stunden känns bra.

”Ju tydligare man vet vad det är man ska göra, ju lättare är det förstås att börja. Det är ju ibland också en sådan grej som gör att det är svårt att komma igång att börja, att man inte vet exakt vad det är man ska göra … Ju mer hjälp man ger sig själv med komma-igång-grejer…” – David Larsson Heidenblad

På samma sätt som många lärare i svenska ger sina elever ”börjor” eller startmeningar för att komma igång kan vi ge oss själva ramar, riktning, stödord och instruktioner på vägen. Om vi gör dessa när stressen är något lägre, så har vi det tillgodo när stressnivån senare blir högre. Lägg en grund för goda vanor i vardagen – och knep att ta till när så behövs!

”När man verkligen har kniven mot strupen och verkligen måste få något klart, så är det ju ibland. Då läser jag ingenting på morgonen, jag lyssnar inte på någon podd när jag cyklar till jobbet – utan då kör vi! Så fort man kommer till jobbet sätter man sig vid klockan 8 och gör just det. Så kan man inte alltid ha det, men ibland när det gäller – är det kraftfullt att ha ett rent sinne som inte varit inne och tänkt på massa andra saker. Att skilja planering och utförande.” – David Larsson Heidenblad

Här tror jag onekligen det finns en nyckel till ett faktiskt lås – dvs en möjlig lösning på ett faktiskt problem.

”Hållbart ledarskap börjar inte med motivation, det börjar med struktur som håller, även när du inte orkar.” – Kristina Bähr

Att ta sig tid att se över sin planering över hur man på bästa sätt ska nyttja den tid som kommer. Utifrån gjorda erfarenheter, professionell och personlig bedömning samt en förståelse att man faktiskt också ansvarar för att så långt det bara är möjligt:

”Göra rätt saker, i rätt ordning, på rätt sätt. I den ordningen” – Hanna Forsberg, Skapa effekt-podden

För vad blir egentligen resultatet av dina aktiviteter? Om resultatet inte blir vad du önskar behöver du ändra på några av dina aktiviteter – ändrar man inget, så ändras heller inget. Prioritering av de resurser vi har – där tiden onekligen är en viktig resurs som dessutom är demokratiskt jämt fördelad – är nyckeln, så vi inte landar i ett utmärkt utförande av sådant som inte var viktigt. Precis så enkelt och precis så svårt är det.

”För att förstå livet behöver vi förstå tiden. Precis som livet inte får bli något som bara ska projektledas så snabbt, smidigt och duktigt som möjligt, får tiden inte bli något vi bara mäter, sparar och räknar på. Vår tid är vårt liv. För att bättre förstå livet behöver vi också bättre förstå tiden.” – Micael Dahlen, Livs/tid: livet, lyckan och tiden (Mondial 2024)

Tillsammans kommer vi längre!

Jag har hur mycket tid som helst.​
Det kommer alltid ny tid.​
Det kommer alltid mer tid framifrån.​
Tiden är frontal ​
och i förlängningen ​omätbar

– Blandaren 1996

Några frågor på vägen man kan / bör stanna upp och ställa sig:

  • Vilken energi ger/gav den här aktiviteten mig?
  • Vilken energi och tid kostar den här aktiviteten mig?
  • Vilket värde ger den här aktiviteten mig/min omgivning?
  • Vilket faktiskt värde ger mitt val av fokus mig och min omgivning?
  • Vad har jag lärt mig av detta, vad kan jag försöka göra annorlunda framåt?

”Det är svårt att bli bättre och se bra ut under tiden” – Tuffledarskapstraning.se

Magnus Blixt
Magnus Blixt

Blixt Belyser är en blogg som omvärldsbevakar och reflekterar över skola, lärande och utveckling i stort och smått, högt och lågt.

Magnus Blixt har en gedigen bakgrund som lärare, skolledare och verksamhetsutvecklare inom tillgänglig lärmiljö. Nu arbetar han som Customer Success Manager på Haldor och hjälper våra kunder att komma i gång och få ut så mycket som möjligt av våra tjänster.

Fördjupning för dig som är nyfiken