Ta del av ett insiktsfullt samtal med forskaren, läraren, lärarutbildaren och författaren Barbro Westlund där vi pratar om det livslånga lärandet, barns tänkande om sitt eget lärande och vikten av nyfikenhet och balans.

Lyssna på samtalet, läs mina reflektioner och utforska länkarna om du vill ha ytterligare fördjupning.

”Man ska inte betrakta sig själv som färdiglärd. Jag vill gärna att vi tänker att vi lever i ett lärsamhälle och inte bara i ett kunskapssamhälle.” – Barbro Westlund

När Barbro – efter 25 år som lärare i klassrummet – tog chansen att undervisa på halvtid på universitetet, och som så småningom gick över till heltid, fick hon äntligen tid att grotta in sig i böcker och forskning på allvar. Jag hade då haft förmånen att ha haft Barbro som kollega i några år, evigt tacksam för hur hon och andra lågstadielärare gav min start på lärarbanan god riktning.

”De skickligaste lärarna utmärks av att de aldrig känner sig fullärda. De söker hela tiden ny kunskap. Medan de mindre skickliga ofta tycker att de redan vet och inte söker den här utvecklingen.” – Michael Pressley (citerad av Barbro)

Som lärare kan och bör man vara nyfiken och utforskande och prova olika grepp i sin undervisning. Man behöver finna en balans mellan att prova nytt och behålla gammalt, men också vara medveten om vilka glasögon och perspektiv man väljer att anamma – och inte – till exempel när man är intresserad av hur elever lär sig läsa respektive läsa för att förstå. Kognitionsforskningen, och då främst med intresse för hur hjärnan fungerar, har förstås mycket att bidra med. Men dess fokus är inte undervisningseffekter beroende av sociokulturell kontext, till exempel vilken betydelse textsamtal har eller var någonstans lärandet äger rum, rent fysiskt eller med vilka det sker osv – som vi vet är nog så viktigt att också ha perspektiv på. Skolans vetenskapliga grund behöver ha mer än ett ben att stå på för att vara stadig.

Samtidigt hade läsförståelseforskningen inte varit där den är idag om inte vi tagit tillvara också de landvinningar som gjorts inom kognitionsforskningen. Kognitiva psykologer som intresserade sig för läsningens komplexitet, som till exempel Michael Pressley, har starkt bidragit till att vi också fått mer insikter om vilka strategier en god läsare använder vid sitt meningsskapande. Denna kunskap bidrog till att allt fler läsforskare utvecklade undervisningsmodeller för att stötta elever som hade problem med att förstå det lästa men inte primärt hade problem med att avkoda.

Att utmana tankarna kan och bör man, enligt Barbro, göra redan med små barn. Metakognition och förmågan att kunna sätta ord på det egna tänkandet är inget som bara kommer med ålder, utan utvecklas tillsammans med vuxna som på ett medvetet sätt samtalar med barnen på ett språkmedvetet sätt – i och utanför undervisning. Det innebär att man också vågar vänta in och lyssna på de ungas tankar i ett medvetet samspel, där man också vågar vägleda samtalet om en text man läst med dem. Det är en konst, men en nödvändig sådan, att man visar tillit och har höga förväntningar, samtidigt som vi både stöttar och utmanar när så det behövs.

”Vi behöver ha både tillit och rimliga men höga förväntningar. Alla barn och unga mår bra av att vi tror på dem.” – Barbro

I dag är det ofta tvära kast i skolan, vi skulle behöva mer balanserad tröghet. Antingen ska allt digitaliseras eller så ska allting bort, och så missuppfattas massor på vägen mer eller mindre medvetet, istället för att vi försöker finna en balanserad undervisning mellan det nya och det beprövade. Där professionen – INTE politiken eller vårdnadshavarna – ska hålla i taktpinnen. Barbro tipsar här om nya stipendier för nyfikna lärare – tio resestipendier kommer att delas ut varje år under en obegränsad tid framöver. De första lärarna som får dessa har utsetts av juryn som Barbro ingår i. Nästa ansökningsperiod startar i maj 2024, se länkar nedan!

EUs åtta rekommendationer för livslångt lärande är något som Barbro gärna talar om, och detta redan med start från förskolan. En av de åtta rekommenderade nyckelkompetenserna för livslångt lärande som samspelar med de övriga kompetenserna på olika sätt är ”Digital kompetens”. Det går inte att frånse att den i hög grad behöver diskuteras inte minst utifrån kompetensen ”Läs- och skrivkunnighet” (Literacy). Digital kompetens står för en medvetenhet om när analoga verktyg kan vara överlägsna de digitala, liksom tvärtom. Det handlar ytterst om i vilket syfte, när och till vad vi använder olika lär- och skrivverktyg i undervisningen.

Vi använder en massa olika verktyg i skolan. Ibland är de digitala.

Efter avhandlingen utsedd till ”lärarfavorit” av Skolportens Lärarpanel, har Barbro skrivit en mängd böcker för lärare och föreläst för lärare land och rike runt, ofta med fokus kring läs- och läsförståelseundervisning – men också livslångt lärande. Hon fick också Skolverkets uppdrag att skriva en kunskapsöversikt om hur aktuella lär- och lästeorier och tidigare forskning kan omsättas till praktiknära undervisningsmodeller (länk nedan).

Genomgående är Barbro tydlig med att enskilda metoder inte är grejen i sig – utan att det handlar om hur läraren använder och anpassar en metod till sina elever och sin undervisning. Hur man som lärare konkret möter eleverna där de är och vidgar deras värld, tillsammans i undervisning.

”Ett tecken på aktiv läskraft är när läraren ställer sådana frågor till sina elever att eleverna själva ställer frågor. Eller ger sina elever stöd i att göra olika kopplingar, till sig själv, till andra eller omvärlden.” –  Barbro Westlund 2017

Det finns forskningsbaserade metoder som är beprövade och det behöver vi förstås förhålla oss till, men också se när de behöver anpassas för de elever som inte faller inom normaliteten och när förutsättningar förändras. Vi behöver både skriva för hand och med hjälp av digitala verktyg – båda har idag sin självklara funktion. Och vi behöver lära och visa eleverna hur man nyttjar dem som verktyg, som de förstår att använda på bästa sätt som viktiga redskap på sin kunskaps-, läro- och bildningsresa. Vi behöver också ge eleverna stöd i att tänka nytt när det behövs för att förbättra både egna och andras livsvillkor ur ett globalt perspektiv. Vi kan här tala om betydelsen av att ge våra elever stöd i att utveckla såväl en medborgarskapskompetens som och en entreprenörskompetens utifrån perspektivet ett livslångt lärande – men också att ”lära sig att lära”, det vill säga att de får stöd att utveckla metakognitiva strategier.

”Människan har alltid varit uppfinningsrik. En viktig drivkraft har varit att finna föda för att överleva men hon har också drivits av att vara nyfiken på att se och förstå världen och att utveckla redskap för att förbättra sina livsvillkor.”–  Barbro Westlund i ”Att undervisa för livslångt lärande”. 

Vi behöver utveckla kunskap tillsammans – och se till att sprida den inom vår profession. Kunskap blir större av att delas och nyttjas! Vi behöver alltså var och en ta vårt ansvar i detta. Utifrån stigande ålder och mognad behöver elever ta ett allt större ansvar, men för att det ska bli möjligt måste lärare till att börja med ta sin del av ansvaret och successivt låta eleverna ta allt större ansvar för sitt lärande – och att bli medvetna om sitt eget tänkande. Detta betonas också av andra forskare.

”Får man bättre koll på hur man bäst lär sig någonting nytt så får man större kontroll över sin skolsituation, blir mindre stressad och kan lyckas bättre.” – John Steinberg

Barbro önskar att lärare ska kunna fokusera på det som de utbildat sig för, nämligen att ge bästa förutsättningar för barn och ungdomars lärande och kunskapsutveckling. Idag är det så mycket annat som stjäl tid från undervisningen.

Att känna tilltro till den egna förmågan och att kunna dela den känslan med sina kollegor är det som kan göra skillnad för också elevers tilltro till egen förmåga. Lärare behöver också tillsammans ta plats vid diskussionen om skolan, eftersom de i sin profession bör veta om vad i undervisningen som fungerar bäst med olika elever. För detta krävs tid för lärare att tillsammans reflektera över sin undervisning och elevers olika förutsättningar att ta till sig den. Det gäller både vad som är väsentligt att kunna både här och nu och inför framtiden och vilken attityd som är viktig att ha i allt lärande.  Jag tänker att Barbro som vanligt har en poäng här.

Tillsammans kommer vi längre!

Magnus Blixt
Magnus Blixt

Blixt Belyser är en blogg som omvärldsbevakar och reflekterar över skola, lärande och utveckling i stort och smått, högt och lågt.

Magnus Blixt har en gedigen bakgrund som lärare, skolledare och verksamhetsutvecklare inom tillgänglig lärmiljö. Nu arbetar han som Customer Success Manager på Haldor och hjälper våra kunder att komma i gång och få ut så mycket som möjligt av våra tjänster.