Hur får vi fler elever att vilja och kunna vara i skolan och därmed fullfölja sin utbildning? I mitt samtal med SO-läraren Elin Frändberg och skolledaren Lisa Björling delar de erfarenheter från sitt arbete med SKR:s satsning ”Fullföljd utbildning”, där de varit processledare för Mariestads grundskolor. Vad har de gjort, vad har de lärt sig och vad kan vi andra ta med oss? Lyssna på samtalet, läs mina reflektioner och följ fördjupningslänkarna!

”Vi ska inte bara hålla på och jaga frånvaro, utan vi ska bygga närvaro. Och hur bygger man närvaro då? Jo, vi bygger den genom det relationella, genom att se eleven och genom att ha en hög undervisningskvalitet.” – Elin Frändberg

God undervisning som görs för ickenärvarande elever får förstås mycket ringa effekt. God undervisning som görs med engagerade, närvarande elever får mycket stor effekt. Så den stora frågan kanske är: hur får vi till det?

SKR-projektet Fullföljd utbildning har nu avslutats efter 2,5 års intensivt arbete, men får nog ses som en avstamp vidare att bygga en alltmer solid grund för varje elevs närvaro i skolan vilket i sin tur ämnar ge allt bättre kunskapstillväxt och goda skolresultat.

”Det börjar att vi tittar på vår data. Vi upptäckte då att datan var riktigt bristfällig. I samma veva skulle vi byta lärplattform, så det blev en omstart där att nu vill vi kunna dra nytta av datan och vi vill kunna lita på den. Vi vill kunna använda den så att vi vet var vi ska göra insatser … Vi lämnade en frånvarotrappa till förmån för en närvaromodell”  – Elin Frändberg

Just data och datakvalitet kan och behöver vi prata mycket om, men även vilka ord och begrepp vi väljer att använda – då de till stor del styr och riktar våra tankar och därmed även våra handlingar och vårt handlingsutrymme.

”När vi börjar titta med lite andra ögon och just vad ord och begrepp kan betyda för oss så blev [frånvaro]modellen lite besvärlig i våra ögon: att kämpa uppåt i en trappa och att det där uppe är ju det vi absolut inte vill komma till: att eleverna är frånvarande.

Så vi vände och vred på det hela lite och började prata väldigt mycket mer närvaro. Även i statistik och sa att det är närvarosiffror vi tittar på och jobbar mot. Att få fler elever att ha högre närvaro hos oss, för det hos oss man vill vara.” – Lisa Björling

När jag var med och drog igång Glömstaskolan, först som lärare och senare rektor, hade vi som stående fundering ”Har det vi gjort idag bidragit till att eleverna vill komma tillbaks imorgon, för att lära mer?”. Jag tänker det var en god ansats, men den hade sannolikt mått bra av att underbyggas av mer konkret datainsamling för systematiska agerandeförändringar över tid, byggda mer på systematik än på uppstartsengagemang.

”… man gör avstämningar och ser så att vi också kan vara tidigare på bollen. För vi upptäckte att vi hade svårt att bryta, att vi var för sena på bollen och då hade det redan cementerats liksom mönster och beteenden som var svårare för oss alla att bryta både från skolans håll och från elev och hem och så” – Lisa Björling

Att fånga mönster är centralt, men det räcker inte att göra det en gång per termin eller ens en gång i månaden, tidiga insatser har mycket större chans att nå framgång.

”Vi börjar liksom se ett mönster här, men om vi är snabbare på bollen och inte bara tittar på procentsiffror utan faktiskt tittar på mönster och ser ja, men då kan vi märka det redan kanske efter någon vecka, två veckor och då kan vi ju mycket snabbare möta eleven och prata och fundera.” – Lisa Björling

Här behöver datamodellen och ansatsen vara rik för att nyfiket utforska och finna olika mönster över läsårets perioder, veckodagar, tid på dagen, efter lov… Men vi får förstås inte stanna där – efter att vi identifierat ett signifikant mönster behöver vi fundera över vad vi ska ändra på för att vända situationen. Även här bör man börja i ett nyfiket utforskande utifrån elevens horisont.

”Vad är det som gör att det är svårt att komma på den här lektionen eller på den här tidpunkten?” – Lisa Björling

Man kan förstås inte heller fastna i det åtgärdande och förebyggande, man behöver även arbeta främjande – med att aktivt främja närvaro genom en god och gemensam närvarokultur.

”Den har närvarokulturen som vi har försökt liksom skapa den är angelägen för oss alla och vi får också med oss föräldrar.” – Lisa Björling

I projektet har de skapat ett material för föräldramöten och mallar så att frågan självklart kommer upp på utvecklingssamtal och inskolningssamtal, styrt upp kommunikationsmaterial så hela skolan talar med samma röst. Det har varit en viktig del, men även att bygga en kultur av att använda samma språk i det interna analysarbetet. En gemensamt språk och därmed mer gemensam förståelse underlättar när man ska diskutera det faktum att vi känner oro för frånvaro – eller utebliven närvaro – på olika nivåer.

”Vi har olika tolkningar av när vi är oroliga eller inte, men om vi istället ser missad undervisning där kan vi vara mer neutrala och eniga om att oavsett skäl så har det väl missat undervisning och då landar vi i en gemensam definition där vi inte behöver fundera på vad magkänslan säger, att jag är orolig eller inte för just det här. För vi vet ju att elever lätt faller mellan stolar.” – Elin Frändberg

I samtalet berättar de om en annan kommuns enkätundersökning till lärare och elever där det blev tydligt hur olika man såg på en veckas sjukfrånvaro. Lärarna såg det inte som något större problem ”alla är sjuka och sedan var det ledigt för resa och…” – ingen hade fyllt i en veckas frånvaro som hög risk – men det var verkligen stort för många eleverna, som kände att de kom jättelångt efter. Läraren ser kanske bara sitt ämne, men eleven har ju många fler ämnen där den känner att den behöver arbeta ikapp. Återigen en påminnelse om att vi behöver få in i elevens röst och sluta vuxengissa så mycket.

”Jag känner ingen oro, men eleven är jättestressad ’Jag missade två prov, så de här två proven den här veckan blir då fyra prov’ och så är de helt sönderstressade liksom.” – Elin Frändberg

Det handlar också om att främjande och förebyggande bygga ett starkt samarbete med elevens vårdnadshavare, där ju skola och föräldrar har samma mål, men behöver ta sina respektive roller och ansvar.

”Vi har ju samma idé att det ska gå bra på ditt barn. Men vi har olika uppdrag och olika roller, för det är också viktigt att vi måste låta föräldrar vara föräldrar. Men föräldrar måste också låta lärarna vara lärare eller skolpersonal”. – Magnus Blixt

I Sollentuna kommun, där jag är förste vice ordförande i Utbildningsnämnden, har vi en broschyr som tidigt går ut till alla vårdnadshavare med  titel ”Du är viktig”. Mariestad har en motsvarande.

”Vi har ett gemensamt jobb här att göra. Vi har en individ här som ska på resan för att bli en samhällsmedborgare. Vi måste hjälpas åt så att man får in den här vi-känslan. Och att vi faktiskt ringer –  att man vet om det –  att vi är jättemåna om att ditt barn ska ha det bra hos oss. Det är därför vi ringer.” – Lisa Björling

De har helt enkelt byggt upp en struktur med något de kallar ”omtankes-samtal” där skolan tidigt ringer för att höra hur det är och se vad vi kan göra annorlunda.

”Det är ju det vi måste komma till. Det är faktiskt någonting som stör för att eleven ska kunna komma och ha det bra hos oss.” – Lisa Björling

Det finns förstås också socioekonomiska faktorer att arbeta medvetet med även här.

”Det finns ju statistik från öppna jämförelser från SKR där det också finns liksom beskrivet hur frånvaro kan skilja beroende på väder, till exempel att man drar sig för att gå iväg för det regnar idag, om man som förälder ändå är på hemmaplan. Liksom det där har vi bollat lite och ska titta mer på…” – Lisa Björling

Men hur bygger man närvaro då? Det byggs genom det relationella, genom att se eleven, men också genom att ha en hög undervisningskvalitet. Det är inget man kan slå sig till ro med, utan snarare något man behöver arbeta med hela tiden.

”Jag brukar tänka så här i mitt eget klassrum att jag ska ha en låg tröskel in så att eleverna lätt kommer in. Att de vill komma, ha kul med So. Men det ska vara en hög tröskel ut så att de inte ska vilja slinka ut på toa och slinka iväg och så där. Och så tänker jag generellt på skolan att vi verkligen vara varma, välkomnande. Vi ska se eleven. Vi ska lyssna på eleven och de ska inte vilja kliva ut.” – Elin Frändberg

Eller med John Steinbergs kloka ord:

”Vi behöver skapa en miljö där människor vill vara, men också föra dem till nya miljöer där de inte visste att de ville vara.” – Magnus citerar John Steinberg

Undervisningskvalitet är inget som utvecklas lättvindigt med hjälp av någon magisk silverkula eller lärverktyg som gör att inlärning sker utan motstånd. Snarare tvärtom. Men det är helt klart möjligt, vilket höstens webinar med initierade Mats Rosenkvist och Martin Lackéus tydligt visade (se fördjupningslänkar för länk till inspelning). Att utgå från meningsfullhet och balans mellan kontraster över tid tänker jag dock är en sund utgångspunkt. Både för liten och stor.

”Jag vill ha roligt på mitt jobb. Jag vill känna att det är meningsfullt och lärorikt så och jag känner samma för eleven. Ibland blir det jättetufft. Ibland blir det liksom svettigt, men det ska också kunna få vara varmt och roligt ibland, och att man känner att ja, det är en miljö jag trivs i och jag känner att jag utvecklas.” – Elin Frändberg

Det finns ju gott om forskningsstöd för vikten av en god undervisningsrelation (den professionella relationen lärare-elev) och undervisningsgemenskap (den särskilda gemenskapen hos en grupp elever som inte valt varandra, där lärare är med och sätter tonen)  – samtidigt som vi inte ska fastna i relationsträsket utan behöver se det som en absolut förutsättning för att kunna uppnå undervisningskvalitet. God undervisning bygger enligt Åsa Hirsch på de tre delarna ämnesdidaktik, ämnesinnehåll och relationellt arbete, allt ihopbakat av lärarens professionella omdöme och metod efter situation (se fördjupninglänk Skolverket nedan)

  • Vad – god ämneskunskap
  • Hur – didaktiska kunskaper
  • När – omdöme och metod efter situation

”Ämnesdidaktiken är superviktig och det måste vi som ämneslärare hela tiden vara nyfikna att vilja lära oss mer om. Inte växa fast i något gammalt ämnesinnehåll, didaktik och relationellt. Liksom att vi har de tre delarna och där i skärningspunkten där har vi den goda undervisningen och undervisningskvalitet” – Elin Frändberg

Varje lärare måste här spegla sig själv; vad behöver jag och vad behöver vi? Om jag är expert på mina ämnen är det kanske didaktiken jag behöver arbeta på eller undervisningsrelationen och/eller undervisningsgemenskapen – eller professionellt omdöme. Har jag redan goda undervisningsrelationer det är ämneskunnande eller ämnesdidaktik jag behöver slipa på. Olika för olika – utifrån var man står, beroende på vart man vill komma. Men det professionella omdömet måste alltid finnas med.

Och oavsett behöver jag utgå från eleverna jag har framför mig. Vad har de gjort innan idag? Var är dom nu? Är det något som gör att eleverna slutar lyssna på mig som lärare? När fångar jag deras intresse och engagemang? Hur kan jag rama in och samtidigt vidga deras föreställningsvärld?

Det här är ju  något av läraryrkets förbannelse och välsignelse – att man har möjlighet att ”lära så länge man har elever”. Grundförutsättningen är en kärlek till människan och en riktigt bra undervisning – och det är ett multiplikationstecken däremellan. Det räcker inte med en riktigt bra undervisning om jag inte gillar ungarna för det känner de och då lär de sig mindre, det vet vi. Men det räcker inte att gilla ungar, det måste erbjudas en riktigt bra undervisning. Multiplikation med noll blir summa noll. Men fördelen är att om man jobbar där man är svag, så ökar resultatet därmed mångfalt.

”Undervisning är inget fast och bestämt, hugget i sten. Undervisningen uppstår i relationen, viljan och modet att våga ändra på några parametrar för att förståelse för exempelvis ett moment ska uppstå hos en grupp eller kanske hos en enskild individ.” – Ulrika Jonson, utvecklingskatalysator

För undervisningsutveckling över tid kan vikten av god och relevant agerbar data inte underskattas. Data som kan göra konkret skillnad om vi utifrån den ändrar på några parametrar i vår undervisning eller organisering som gör att den landar bättre inte. Ingen har lektioner som alltid är lyckade, men precis som det för eleverna måste gälla att det är okej att prova och misslyckas på vägen – men inte ok att inte lära sig av det – behöver samma gälla både för den enskilda läraren som för skolan som organisation.

Om vi gör som gör idag, utifrån hur vi tänker som vi tänker, så får vi de resultat vi får. Önskar vi andra resultat – exempelvis högre närvaro för en elev eller en elevgrupp – så behöver vi göra något annorlunda och sannolikt börjar det ofta med att tänka annorlunda. Agerbar korrekt och relevant data kan här hjälpa tanken och därmed ge inspel till bättre agerande och på sikt andra resultat. Inte minst om man ser det över tid – små ihållande förändringar över tid är det som gör skillnad.

”…de stora siffrorna är ofta konsekvenser av att man har tagit små siffror väldigt allvarligt … För där tänker jag att om vi kan spara liksom bara tio minuter varje dag för att vi ändrar något alltså, det blir ju hur mycket tid som helst på ett år.” – David Larsson Heidenblad, poddblogg

Skillnad kan  och behöver vi göra, både här och nu, men inte minst framåt. Framtiden kommer ju inte bara till oss, vi är med och skapar den. Och beroende på hur vi ser till att varje elev har hög närvaro i en verksamhet som erbjuder god undervisningskvalitet så blir det väldigt olika framtid, både för eleven i fråga, men även för samhället som helhet.

Tack för att ni så generöst ville dela med er, tillsammans kommer vi längre!

Magnus Blixt
Magnus Blixt

Blixt Belyser är en blogg som omvärldsbevakar och reflekterar över skola, lärande och utveckling i stort och smått, högt och lågt.

Magnus Blixt har en gedigen bakgrund som lärare, skolledare och verksamhetsutvecklare inom tillgänglig lärmiljö. Nu arbetar han som Customer Success Manager på Haldor och hjälper våra kunder att komma i gång och få ut så mycket som möjligt av våra tjänster.

Fördjupning för dig som är nyfiken