”Läraryrket är komplext och kräver verkligen en förmåga att tillsammans försöka finna rimlig balans. Ibland inom en lektion, ibland mellan lektioner.” Det här blogginlägget är inspirerat av ett samtal mellan Magnus Blixt och Anette Jahnke, praktiknära forskare och lärare GU samt projekt- och processledare Ifous, där de pratade om att hitta balansen mellan mallar, mål och modet prova nya arbetssätt. Om du är nyfiken kan du se hela det inspelade samtalet med Anette nedan.
Kan vi ha lektioner utan mål?
En del mål bör vara uttalade, andra behöver inte vara det. Andra kanske inte ens ska vara det, även om de finns i bakhuvudet. Men oavsett har vi ofta mycket att vinna på att sätta ord på våra erfarenheter – elever med hjälp av lärare, lärare med hjälp av kollegor samt med eller utan forskare.
”Det var verkligen en jättemodig skola… De var bekymrade och kom inte fram – och så vågade de se och sätta ord på det…” – Anette Jahnke
Det är först när vi vågar se på tillvaron utifrån en analys av hur det faktiskt är som vi kan komma vidare, att stoppa huvudet i sanden gör inte tillvaron bättre. I början är det ofta jobbigt att se att det inte blev som man tänkt. Men när man tillsammans vågar titta på vad som behöver rättas till och hittar vägen att göra det så blir det ofta väldigt bra.
Hur hittar vi en balans mellan krav och nyfikenhet?
Vi kan förstås inte stanna vid att enskilda lärare får mer kunskap, det måste ju även komma varje elev till godo. Dagens kompetensutvecklingsparadigm är väldigt fokuserat på att vi på olika sätt ska lära oss på egen kammare och kanske ostrukturerat testa nya saker i undervisningen. Tyvärr utgår sällan dessa typer av tester från de elever du har framför dig eller deras behov här och nu.
”Vi behöver krypa närmare i tid och rum till de elever vi faktiskt har framför oss. Inte de elever vi önskar vi hade, eller kanske får nästa år, utan de vi har nu och de behov de faktiskt har.” – Anette Jahnke
Vi behöver ställa frågor till eleverna på plats hos dem i klassrummet och med en genuin nyfikenhet. Många lärare har frågor och funderingar kring hur eleverna beter sig i klassrummet och hur de är som elever. Här borde det finnas och göras mer forskning!
”Vi borde ha learning study kring ’komma i tid’. Eller lesson study kring ’att vara uthållig på eftermiddagen’. Eller aktionsforskning kring ’att förstå en instruktion’… I min värld handlar det väldigt mycket om ämnesdidaktik, men lärare har fler frågor!”
Vad är egentligen tyst kunskap? Och varför är den tyst? Vad är outtalat för att man helt enkelt inte försökt, lyckats eller tagit sig tid att formulera sig, och vad är outtalat av andra skäl, som exempelvis makt? Och vad bör eller behöver fortsätta vara outtalat?
Olika former av skiften kan bidra till att det outtalade blir uttalat och synligt. Exempelvis nya elever, teknikskiften, kollegiala frågor, lärarstudenter eller när man sätter sin undervisning i relation till relevant forskning.
“The curriculum is a never-ending thing you tweak to make your own. No centralised scheme is the final answer to really good lessons; it’s a combination of what you teach and then how you teach it,” / John Tomsett
Och just nu har lärare i grundskolan även ett tydligt skifte i reviderade kursplaner – inklusive reviderade Allmänna råd från Skolverket (vilka även delvis gäller andra skolformer) för
- Betyg och prövning
- Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen
- Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram
Målet med all denna bedömning måste vara att försöka spegla de faktiska kunskaperna en elev har, innan den går vidare ut i livet. – Anette Jahnke
Skola är ju inte vilket lärande som helst! Hur kan vi som lärare balansera mellan mallad, manussatt undervisning och att utgå från elevernas erfarenheter och de frågor som uppstår i stunden? Mellan planering och nyfikenhet? Mellan faktatragglande och förståelse genom användning?
Det vore ju underbart om det bara fanns ett dike att springa omkring i… eller om det aldrig fanns några diken. Men det handlar ju oftast om att parera och finna en balans mellan saker och ting som kan dras till sina ytterligheter. – Anette Jahnke
När det man gör i undervisningen uppenbarligen inte fungerar med de elever man har framför sig behöver man förstås våga se det. Och sedan också våga prova en annan väg och följa upp hur det faktiskt fungerade – inte fortsätta som förut och hoppas att det ska gå bättre den här gången.
Vi har väldigt lätt att vi vill göra på ETT sätt, alltid. Men jag vill framföra själva balansakten som det vi ska göra. – Anette Jahnke
Jag kan inte mer än instämma, läraryrket är komplext och kräver verkligen en förmåga att tillsammans försöka finna rimlig balans. Ibland inom en lektion, ibland mellan lektioner.
Svårt att sätta mätbara mål på alla lektioner
Två gånger när jag besökt gamla klasser jag tidigare haft har eleverna spontant efterfrågat en ”Aktuellt-lektion”, vilket vi hade veckovis när jag var deras lärare: först titta på Lilla Aktuellt Skola och sedan gemensamt diskutera och på olika sätt fördjupa innehållet.
För mig som So-lärare är det ett exempel på en lektion där det är lätt att finna stöd i So-ämnenas syfte, men lite svårare att sätta mätbara mål för. Man vet inte vilka nyheter som kommer att lyftas och framförallt aldrig vad eleverna går igång på. Men jag vet av erfarenhet att i just dessa klasser var det alltid något som hände – vi fördjupade lärandet tillsammans utifrån något eleverna gick igång på, ibland utifrån att jag problematiserade det. Dessutom vågar jag påstå att det väckte rätt många elevers nyfikenhet på tillvaron och – som en f d elev som nyligen hörde av sig berättade – ”vårt år med dig har präglat resten av vår skolgång”.
”If teachers are to be responsive to the children in front of them they will always need to find ways to amplify the resources”/ Mary Myatt
Låt oss fortsätta vara nyfikna och söka finna balans – tillsammans!
Blixt Belyser är en blogg som omvärldsbevakar och reflekterar över skola, lärande och utveckling i stort och smått, högt och lågt.
Magnus Blixt har en gedigen bakgrund som lärare, skolledare och verksamhetsutvecklare inom tillgänglig lärmiljö. Nu arbetar han som Customer Success Manager på Haldor och hjälper våra kunder att komma i gång och få ut så mycket som möjligt av våra tjänster.
Fördjupning
- Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?
- Film: När styrdokument förändras, Läroplanerna i fokus (Skolverket 45:40)
- Från kollegialt lärande till kollegialt kunnande – Skola och Samhälle
- Skola på vetenskaplig grund?
- Ifous fokus Undervisning
- Webbinar: Reviderade kursplaner – hur påverkar det din undervisning?
- Sandström: Hög tid att ändra fokus med den nya läroplanen | Grundskolläraren (lararen.se)