Vad innebär egentligen kognitiv integritet och varför kan den vara en av skolans viktigaste framtidsfrågor? I mitt samtal med Katri Lindgren, som arbetat med beteendedata sedan 2008, diskuterar vi hur vi kan rusta barn och unga att tänka själva och navigera i en värld där AI både kan stötta och styra vårt tänkande. Lyssna på samtalet, läs mina reflektioner och följ fördjupningslänkarna!

”Om inte vi har förmågan, då kommer vi vara utsatta för narrativ och tro att det är sanning och vi blir väldigt lätta att leda.” – Katri Lindgren

Vi behöver skaffa oss och det uppväxande släktet förmåga att hantera tillvaron så som den faktiskt ter sig, i stället för att låta andra sätta narrativet. Vi behöver kunna tänka själva för att kunna ha och skapa ett tillsammanskap! Om vi inte har med oss kognitiv integritet blir man ett lätt byte i polariserade miljöer för påverkanskampanjer, propaganda och deep fakes – precis det som i stora stycken händer på sociala media just nu. Det riskerar att skapa större isolering och misstänksamhet mellan människor. Att stoppa huvudet i sanden eller försöka sätta olika förbud är ingen hållbar strategi, vi behöver lära oss hantera världen.

”Vi behöver skydda barnen i världen, inte ifrån världen.” – Anne-Marie Körling

Vi lär knappast barn trafikvett genom att låsa in dem på vår tomt men inte heller genom att kasta ut dem oövervakade i trafiken. Vi lär dem trafikvett tillsammans i trafiken, genom att ge oss ut i lämpliga steg och pröva oss fram, se var det bär och vad vi behöver träna mer på. Det handlar om konkret lärande av verktyg man behöver i vardagen.

”En bra bit över hälften – hela 57 procent – av barn i åldern 8–19 år använder AI-verktyg… drygt 5 av 10 lågstadiebarn, nästan 9 av 10 mellanstadiebarn och i princip alla på högstadiet och gymnasiet använder sociala medier varje dag” – Barnen och Internet 2025

Vi är människor i ett sammanhang, där det är helt grundläggande att vi känner oss sedda och hörda. Och är det något dagens språkmodeller och AI kan så är det att ge oss den känslan – den ser alla som använder den oavsett vem man är och vilka åsikter och kunskaper man har.

”Men jag kommer fortfarande ändå bli påverkad av den här bekräftelsebiasen. Den är enorm hos oss människor. Vi älskar att bli sedda och hörda.” – Katri Lindgren

Det är förstås en syntetisk och artificiell bekräftelse, men vad man än tycker om den fungerar den. På gott och ont säger AI aldrig emot och är aldrig elak. Den pratar aldrig bakom ryggen, är alltid vaken och tillgänglig. Alltid väldigt pepp och nyfiken på vad du har att säga. Inte som folk och människor i gemen… Studier (se fördjupningslänk) visar att:

  • tre av fyra tonåringar har provat AI som digital vän
  • hälften använder den regelbundet och
  • en tredjedel har valt en AI framför en människa när de velat prata om något allvarligt.

Detta kan man känna berättigad oro och även förfasas över. Men om vi stannar där och inte tar konkreta steg att prata med de unga i syfte att faktiskt ge dem verktyg och förberedelse för detta så sviker vi dem grovt. Parallellt behöver vi ta vårt vuxenansvar och helt enkelt se till att hålla mobilen borta från sovrum, förstå vad de gör vid skärmarna, begränsa tiden och visa dem goda alternativ och gynnsamma förhållningssätt. Men inte bara ta bort, utan lära och träna. Tillsammans.

”Yngre barn gillar också att använda AI-verktyget som en kompis som de kan skoja och leka med. Om nätterna när vännerna sover pratar de i stället med AI-verktyget.” – Barnen och Internet 2025

Nostalgi är ingen strategi, vi behöver ge dem verktyg som fungerar när AI finns runtomkring dem. Rätt nyttjade är språkmodeller och AI extremt kraftfulla verktyg som vi inte heller har råd att ignorera om vi inte åter ska bli ett fattigt låglöneland.

”Enligt barnen är den största nyttan med AI kopplad till skolan att verktygen kan förklara skoluppgifter på ett lättförståeligt och anpassat sätt, sammanfatta kurslitteratur, generera provfrågor att öva sig på och ge förbättringsförslag på inlämningsuppgifter. Några barn erkänner att de använder AI för att fuska medan andra betonar det motsatta, att de enbart använder tekniken för att plugga smartare.” – Barnen och Internet 2025

Katri är samtidigt tydlig att en viktig del att få till stånd kognitiv integritet är att gå tillbaka till att läsa böcker. Från pärm till pärm. Men vi kan inte stanna där.

”Vi kan ju inte bara läsa böcker. Vi behöver umgås och prata med människor. Vi behöver friktionen. Vi behöver se att någon blir ledsen, glad, påverkad och ställa frågor till varandra – utmanas, stångas. Allting kan inte bara vara smooth för då sker det ju ingen utveckling.” – Katri Lindgren

Om vi slutar träna då förtvinar musklerna. Det blir ganska synligt. Det tar ett tag innan det märks, men det blir tydligt. Precis likadant är det om vi inte tränar vårt tänkande. Haken är förstås att det utifrån sett inte blir lika tydligt. Och inuti kommer vi kanske inte ens att märka att det hänt, förrän det är alldeles för sent.

”Om vi förlorar våra tänkande, då kommer vi ju inte heller tänka att vi har förlorat den.” – Katri Lindgren

Vi behöver ha med oss hjärnan in i det här arbetet. Vi behöver träna vårt tänkande och skaffa oss kunskap om rätt och fel nyttjande. Medicinen för framtiden är att både arbeta med faktakunskaper för att ha något att bygga på parallellt med att utforska tidsenliga verktyg och bygga in önskvärd friktion för gemensamt lärande och träning av kognitiv integritet. Samt ha en undervisning som konkret lyfter den metakognitiva förmågan. Detta arbete varken hindrar eller fråntar oss ansvaret att även förhålla oss kritiska till hur digitala system formas och utvecklas.

”Vi behöver ha teknik som fungerar för oss människor och inte människor som ska fungera i tekniker” – Katri Lindgren

En viktig del av kognitiv integritet är att kunna härleda och hålla ihop sina tankar. Det är dock knappast AI och språkmodeller som fångade och kidnappade våra huvuden. Det skedde långt innan, med en helt ny och konkret professionellt designad dopaminlogik. Sociala medier göder den, doomscrolling är ett symptom. Att koncentrationsspannet minskar är ett faktum – men det går att förstå och även träna upp. Ett viktigt steg är att förstå mekanismerna, så man kan ta hand om sin hjärna! Ett annat är att förstå när man ska nyttja AI och när man inte ska nyttja AI. Och det kan inte läras ut som teoretisk kunskap, utan behöver övas konkret på samma sätt som trafikvett. Som tur är finns det gott om vägledning för både undervisning och huvudmän här (se fördjupningslänkar).

”6 av 10 barn har diskuterat AI på lektionerna men endast 4 av 10 föräldrar känner till det. Ju äldre barnen blir, desto fler har pratat om AI på lektionstid. En tredjedel av barnen på lågstadiet har diskuterat AI på lektionerna.” – Barnen och Internet, Internetstiftelsen

Vi ser idag ett stort spann från de som aldrig kan tänka sig att testa AI (även om de dagligen utsätts för dess verkningar oavsett) till att en del ser det som sitt orakel. Som vanligt finns det två sidor av varje mynt och flera möjliga perspektiv. Här är Katris förslag till ramverk ett försök att skapa en gemensam tolkningsram så vi kan prata om vad olika positioner och erfarenheter kan tänkas innebära. Tillsammans!

”Mänskligheten upplever sig alltid som stående inför en avgrund, räddningslöst förlorad. Det är helt enkelt ett av existensens grunddrag.” – Horace Engdahl, SvD 260531

Människan har stått inför många skiften tidigare. Varje gång har man tänkt att denna gång är det allvar och mycket värre än tidigare. Redan Sokrates var förtvivlad över kompetensförtviningen när vi gick från tal till skrift… För att inte tala om när bokpressen uppfanns och vem som helst kunde sprida sitt ord. Radion. Televisionen. Internet. Men det här är första gången som vi faktiskt lyft ut resonerandet ur ekvationen – och det kan ju potentiellt bli riktigt farligt om vi inte lär oss hantera det.

”From support to steering – När AI inte ger oss stöd längre utan styr oss och styr våra tankar, då blir det farligt!” – Magnus Blixt

Kognitiv transparens handlar om att få insyn i vad det är som har format tänkandet, varifrån kom de här tankarna och på vilka grunder påstår jag att saker och ting förhåller sig på ett visst sätt och inte ett annat?

”Är det så, eller tror du så?” – Caroline Andersson, skolchef

Det är första gången i historien som vi lyfter ut vårt eget tänkande och det påverkar oss på neurologisk nivå, där man ser förändringar redan efter en vecka – och nu har vi använt språkmodeller i snart fyra år… Sociala medier i femton. Hjälpmedel gör att förmågan ökar så länge de finns på plats, men vi behöver även kunna hantera tillvaron när de inte är på plats. Vi behöver träna på båda scenarier samtidigt, så vår hjärna kan finna en väg i världen så som den ter sig idag och framåt. Backspegeln finns med för att ha koll på potthålen från igår, men det är inte dit vi ska. Under vår framfärd måste vi motverka de problem som oundvikligen uppstår i nya sammanhang. Liksom lära oss att bemästra befintliga och framtida verktyg.

“As always, technology is a tool, and as all builders know, we need to learn to master our tools. In this case, we need to master the tools before they master us.” – John Steinberg

Att idag vara orolig för att mitt personnummer och några siffror hamnar på nätet är ju tämligen obsolet då det ju redan finns där lätta att finna en sökning bort. Men vad händer när företagen lyckas kidnappa våra hjärnor och även annonsera i våra drömmar? Tankefrihet och yttrandefrihet är rättigheter medan kognitiv integritet snarare är en praktik. Och utan en fungerande praktik så blir rättigheterna inte särskilt mycket värda.

”Den juridiska rätten att tänka själv kvarstår, fast den är inte så mycket värd om man slutat tänka så möjligheten eroderat” – Magnus citerar fritt från Katris ramverk

AI är inte ett brott mot mänskligheten, utan en utveckling för mänskligheten och vi kan inte framgångsrikt sätta något generellt förbud även om viktig lagstiftning både är på plats och på gång. Men det vi framför allt behöver är ett gemensamt språk för att argumentera vad vi behöver skydda och inte. Och vi behöver konkret förståelse.

”Det som jag kan väldigt mycket om kan AI ganska lite om. Men det jag kan lite om kan den så himla mycket om… och den presenterar det på ett sätt som låter korrekt och är förföriskt eftersom det är så kompetent språk.” – Katri Lindgren

Källkritik blir viktigare och viktigare. När vi nyttjat AI för att ta fram information så behöver vi kunna härleda och kontrollera den. Det resonemang vi får fram är en utkomst där allt tankearbete redan skett. Det är snyggt presenterat, men vi får inte låta oss förföras av det. Vi behöver stanna upp och landa i vad det är som faktiskt har skett och därifrån granska informationen. Hur kom den fram till det, från vilka vinklar och bias? Ställer jag upp på det här? Förstår jag?

”Kunskap är inte längre en hårdvaluta utan alla som har en LLM kan få tag på kunskap på ganska djupgående nivå. Men steget handlar ju egentligen om hur man kan omsätta det” – Katri Lindgren

Varför görs de här vägvalen? Den kognitiva integriteten handlar ju också om valen vi gör. Att inte välja, är också att välja. Människor är inte heller fria från bias och fördomar…

”Vi måste vara dynamiska och inte tro att det fanns ett tillstånd där allting var bra och nu ska vi tillbaka dit utan vi måste faktiskt hitta den här balansen hela tiden. Att använda de verktyg som faktiskt finns utifrån ett gynnsamt förhållningssätt”  – Magnus Blixt

AI rymmer möjligheter för varje barn att få ett material presenterat på ett sätt som verkligen når fram. Har man otur med en lärare som inte kan förklara så finns verktyg för att få det presenterat som en podd, tankekartor, genomgångar, illustrationer, fråga/svar, övningskort… Man kan förstås även ta genvägar direkt fram till svaret eller uppsatsen, men då har man inte lärt sig något. Detta måste vi tala om och undervisa kring: hur lär vi oss egentligen, och vad krävs av dig? Och det som krävs är inte att lämna in en snygg text, utan att ha koll på och kunna förklara ditt tänkande.

”Om du använt AI för att lära dig mer – bra! Om du har använt AI för att lära dig mindre eller slippa lära dig – dåligt!” – Mikael Wirén

Den kognitiva integriteten är såväl individuell som ekologisk, något som vi gör tillsammans. Att arbeta med muntliga delar i grupp där vi delar varandras perspektiv är ett konkret sätt att träna upp den och som lärare samtidigt och smidigt få syn på elevernas faktiska kunskaper. Det är ju en av de fina sakerna med en allmän skola – att vi där ges chans att möta andra människor som tänker annorlunda och därmed kan utmana vårt eget tänkande utifrån nya perspektiv. Utveckling kommer av önskvärd friktion, även det är Katri tydlig med. Det finns inget bekymmersfritt lärande!

”Alla föräldrar har inte samma kapacitet att erbjuda sina barn samma möjligheter och i skolan så har man ju faktiskt det samlat och vi kan göra någonting för alla barn.” – Katri Lindgren

Som vuxna har vi ett gemensamt ansvar här där var och en har viktiga pusselbitar. Som lärare kan vi dock bidra till att varje barn blir redo för den framtid som redan är här. Jag ser Katris ramverk som ett tydligt stöd för fortsatt dialog, tillsammans med den uppsjö av konkret undervisningsmaterial som finns där ute – som du kan och bör börja utforska med dina elever redan imorgon, om du inte redan gjort så.

Tillsammans kommer vi längre!

Magnus Blixt
Magnus Blixt

Blixt Belyser är en blogg som omvärldsbevakar och reflekterar över skola, lärande och utveckling i stort och smått, högt och lågt.

Magnus Blixt har en gedigen bakgrund som lärare, skolledare och verksamhetsutvecklare inom tillgänglig lärmiljö. Nu arbetar han som Customer Success Manager på Haldor och hjälper våra kunder att komma i gång och få ut så mycket som möjligt av våra tjänster.

Fördjupning för dig som är nyfiken