Ett blogginlägg om vikten av användarvänlighet och fördelarna med att arbeta i digitala verktyg som är designade med lärares och elevers behov i fokus – samt interoperabilitet som grund.

”Vi sitter ganska mycket tid i våra digitala system, därför måste gränssnittet vara användarvänligt och fylla rimliga behov.” – Helena Kvarnsell, SETT 26/4-22

Detta låter ju närmast som en självklarhet – försök sätta in ett INTE i meningen och hör hur knasigt det låter. Ändå stöter vi i skolan återkommande på svårbegripliga användargränssnitt även för oss datorvana. Ett och annat system verkar också snarare ha utvecklats utifrån vad systemerare ansett möjligt och roligt att göra mer än efter lärares och elevers faktiska behov.

”Det är en väsentlig skillnad mellan önskelistor och behov.” – Innovationsguiden

Bara för att något kan göras betyder det ju inte att det ska göras. Förskollärare, lärare och skolledare har ett uppdrag givet direkt från riksdag och regering, där det finns ett och annat som utifrån förvaltningslagen faktiskt ska göras. Däremot finns det förstås olika sätt att utföra uppdraget på – men jag tror ingen anser att lärare och skolledare inte ska arbeta såväl effektivt som effektfullt! För såväl lärare, elev som skola och huvudman – långsiktigt och tillsammans.

”I en bra digital arbetsmiljö så ger systemen verkligen stöd för verksamheten. De gör att verksamheten blir effektivare, eller säkrare eller enklare – kanske t.o.m. roligare.” – Jonas Söderström, suntarbetsliv.se

I en digitaliserad värld ska vi förstås nyttja de möjligheter som ges till både enskild och gemensam effektivitet, samt robusthet och hållbarhet över tid. Men det ska göras utifrån faktiska behov, i system skapade i syfte att tillgodose dessa behov.

”Det är inte värdigt att lärare ska behöva arbeta i olika och sämre system för sin planering, sin kontakt med elever och vårdnadshavare. Att ställa krav på sin digitala arbetsmiljö är självklart!”- Helena Kvarnsell, SETT 26/4-22

Helena framförde även att lärare har behov av både en smidigt laptop, som lätt går att bära mellan lektioner med elever men samtidigt också en rejäl skärm – eller ännu hellre två – för den del av arbetet som sker vid ett skrivbord. Allt går förstås att lösa rent tekniskt och ekonomiskt borde det egentligen inte heller vara några större problem om man sätter det i relation till en lärarlön? Det räcker att det besparar en enda sjukskrivning för att vara mycket värt, för att inte tala om vad som kan gynnas av ett effektivare arbete – kanske når undervisningen någon elev till och samhället därmed får ett på alla sätt kostsamt utanförskap mindre? Sedan behöver systemet förstås vara anpassat till människan och de uppgifter som ska göras – exempelvis behöver man kunna se en elevs uppgift och göra bedömning av den i ett och samma fönster, om man nu skulle sakna dubbla skärmar.

”Bra system är anpassade till människan. Det betyder t ex att det inte är orimligt många klick, att man har god överblick över systemet, att man kan se vad som händer, att man får feedback från det.” – Jonas Söderström, suntarbetsliv.se

Ibland pratas det om att det borde räcka med ett system som täcker allt. Personligen tror jag det är feltänkt. Precis som bilmekanikern knappast klarar sig med något av alla dessa universalverktyg som finns… Oavsett hur avancerade de Schweiziska armeknivarna än blir, så är det ofta bättre med en uppsättning av olika verktyg som är riktigt bra till olika saker. Skoladministratören / Läraren eller Förskolläraren / Skolledaren / Elevhälsan – alla har de olika behov och olika förutsättningar. Samtidigt behöver vi alla arbeta effektivt tillsammans runt eleven och undervisningen för att det ska bli riktigt bra. Så de system vi har behöver kunna prata med varandra och utbyta data sömlöst.

Det är skillnad på att det är ett system och att det upplevs vara det. Data som finns i ett system (exempelvis lärares närvaro eller omdömen = skarp myndighetsutövning) ska i princip aldrig manuellt behöva tas ut från det systemet och matas in i ett annat (exempelvis system för uppföljning och analys, eller rapporter till myndigheter), den ska flyta mellan dem i bakgrunden och presenteras ändamålsenligt i vart och ett av dem utifrån den användarens behov och förutsättningar. Det kallas Interoperabilitet och var något som lyftes i årets branschrapport.

Dagens avsaknad av förståelse för att välutformade delar kan skapa en bra helhet samt tekniska standarder inom några områden är de facto ett hinder för skolutveckling och de effektivitetsvinster som kan medverka till att lösa några av skolans utmaningar, exempelvis automatisering av effektfulla arbetsprocesser med minskad arbetsbelastning som följd.

”Ett ekosystem, där medlemmarnas olika tjänster tillsammans skapar ett pussel med olika pusselbitar som kan bytas ut och läggas till… En standard är en smart gemensam lösning på ett återkommande problem. Syftet med standarder är att skapa enhetliga och transparenta rutiner som vi kan enas kring… en viktig del för att säkerställa ett effektivt och säkert informationsutbyte mellan systemen och skapa värde för användarna.” – Swedish Edtech Avsiktsförklaring SS12000:2020

Förutom att (digitala) system behöver vara anpassade till människan och faktiska behov behöver de även implementeras på ett medvetet sätt. Att köpa in dyra system och sedan inte avsätta tid och kraft åt att lära och träna användarna att nyttja dem är helt enkelt hål-i-huvudet.

”System som är bra anpassade till människan är det genom hela kedjan, från att de är väl utformade och designade till att de också införs på ett bra sätt, att vi får utbildning och stöd på det sätt vi behöver som människor” – Jonas Söderström, suntarbetsliv.se

Även eleverna har behov som med fördel möts med upplevelsen av att bara behöva vara i ett system när det kommer till undervisning och allt som hör till den. Vi vet ju att om lärare kan göra på två helt olika sätt, så kommer de att göra det – oavsett vilka rutiner som tagits fram. Här finns gott om erfarenheter – liksom även färsk forskning (UVKs Resultatdialog 2021, från sid 57)

”Ta reda på vad behöver eleven ha för info lättillgängligt … hitta ett system som stödjer det här … ta ett beslut att kring den här eleven ska alla arbeta med det här verktyget. Då blir det automatiskt så att jag inte kan lägga alla uppgifter till eleven i det här verktyget och fortsätta med mitt gamla sätt för de andra, utan bättre göra det tillgängligt för alla” – Johannes Bengtsson, Jesper Levallius och Annelie Medoc i podden IKT-strategerna i Lund Avsnitt 39 – Elevens digitala vardag… Strukturerad eller spretig?

Undervisning är en komplex verksamhet och därför kommer det aldrig att finnas några i sanning enkla system, däremot system som faktiskt underlättar vardagen. Jag vill inte ens försöka räkna på hur många timmar jag ränt runt i klassrummet för att hjälpa eleverna att komma in på rätt webbresurs, hitta rätt sida i det digitala läromedlet, öppna och spara dokument på rätt ställe… Vilket idag istället går supersmidigt att dela i en välutformad lärportal – åtkomlig från varhelst man befinner sig.

”Det går inte att bemästra komplexa system och det är för de allra flesta mycket skrämmande. Det är också frustrerande när enkla lösningar föreslås lösa komplexa problem eftersom det inte leder fram till långsiktiga resultat. Man kan dock lära sig att navigera i komplexa system och här kommer kulturen och ledarskapet in i bilden.” – Hanna Elving, Edtest

Det gäller helt enkelt att välja ett system som hänger ihop och är nära kopplat till undervisningens kärnprocess – mötet mellan elev, lärare och innehåll – men även att själv ta sig tiden att lära sig navigera i det på ett sätt som stödjer ens undervisning samt även ta sig tiden att träna och lära eleverna att göra så. Det arbetet görs förstås bäst i och med konkret undervisning, tillsammans med elever och kollegor.

Och ja, det finns förstås ett system där lärare kan arbeta både administrativt och pedagogiskt i samma plattform, där elever enkelt kan samarbeta och som underlättar kommunikationen mellan lärare och vårdnadshavare – med undervisningen i fokus.

Ett system som i sin tur hämtar sin grunddata från något av alla dessa elevadministrativa system där skoladministratörer kan arbeta på sätt som bäst passar dem och dessutom drar nytta av all möjlig funktionalitet för tillgänglighet.

Tillsammans kommer vi längre!

”Lika mycket som det handlar om redskapet, handlar det om ledarskapet” – professor Jan Gulliksen, podd 360

Magnus Blixt
Magnus Blixt

Blixt Belyser är en blogg som omvärldsbevakar och reflekterar över skola, lärande och utveckling i stort och smått, högt och lågt.

Magnus Blixt har en gedigen bakgrund som lärare, skolledare och verksamhetsutvecklare inom tillgänglig lärmiljö. Nu arbetar han som Customer Success Manager på Haldor och hjälper våra kunder att komma i gång och få ut så mycket som möjligt av våra tjänster.

Fördjupning